Utvecklad krisberedskap till att leda, kommunicera och samordna platsbaserade åtgärder mot systemhotande brottslighet

Detta projekt syftar till att utveckla en gemensam krisberedskapsförmåga, där Polisen tillsammans med andra samhällsaktörer på ett tidigt stadium kan identifiera sårbara boendemiljöer och samhällsviktiga verksamheter som kan utsättas för befintliga och nya former av systemhotande brottslighet och antagonistiska hot. Genom denna förmåga skapas även förutsättningar att leda, kommunicera och samordna proaktiva åtgärder på lokal, regional och nationell nivå.

Bakgrund: Som en konsekvens av ett förändrat säkerhetsläge i vår omvärld beslutade regeringen (2017) om en nationell säkerhetsstrategi, där åtta hot mot Sveriges nationella intressen konkretiseras för att samordna departementen och myndigheters riskreducerande säkerhetsarbete. Två av dessa hot ställer höga krav på Polismyndighetens förmåga att organisera, kommunicera, systematiskt inrikta och leda samordnade riskreducerande åtgärder mot: (1) terrorism och våldsbejakande extremism samt (2) organiserad brottslighet.

Statens legitimitet vilar på idén om ett demokratiskt samhälle, som i sin tur baseras på ett antal fungerande samhälls- och värdesystem. När vissa typer av allvarliga hot återkommande manifesteras genom brottsliga handlingar i det offentliga rummet, påverkas både medborgarnas uppfattningar om samhället och tilliten till de samhällssystem och samhällsviktiga verksamheter som ska tillgodose både deras och statens behov av ordning, trygghet och säkerhet. Terrorism, våldsbejakande extremism, lokal organiserad brottslighet och dess tydliga förankring i lokalsamhället kan därför sägas representera två typer av inre säkerhetshot mot Sveriges nationella intressen, som föds ur sociala sårbarheter och situationella faktorer som växt fram i samhället. Givet att dessa sårbarheter och situationella faktorer är kända, finns det också institutionella möjligheter till att sätta in riskreducerande åtgärder för att förebygga de systemhotande brott som kan hota Sveriges nationella intressen. Exempel på mer vanligt förekommande systemhotande brott i detta sammanhang är skjutningar och sprängningar i offentliga miljöer, antagonistiska hot och angrepp mot blåljuspersonal och myndighetsföreträdare, angrepp mot kommunala verksamheter och myndighetslokaler samt hot och våld mot vittnen och företrädare för vissa samhällsinstitutioner. Varför dessa (och framtida) systemhotande brott upprepar sig och koncentreras till vissa miljöer, platser, grupper, individer och objekt vid olika tider beror i de flesta fall på situationella faktorer i den lokala miljön. Individer begår inte brott slumpmässigt utan i vissa situationer och sammanhang. Varför enskilda individer väljer att begå ett brott kan därför bero på flera olika orsaker som kan vara svåra att förutse, medan platsens och sammanhangets betydelse kan vara enklare att förutspå. Exempelvis har studier i Sverige visat att risken för att en skjutning ska inträffa är betydligt högre i nära anslutning till en öppen drogsscen i ett utsatt område jämfört med andra boendemiljöer och platser. Och när en skjutning skett på en sådan plats, ökar risken för att de ska ske en ny skjutning inom två veckor och 400 meter från den första skjutningen

För att motverka systemhotande brottsliga handlingar och antagonistiska hot krävs därför åtgärder från hela samhället för att förändra situationella faktorer i miljöer som påverkar risken för att de ska manifesteras på vissa platser i samhället. Genom kunskap om vilka situationella faktorer i en viss miljö som föder dagens (och morgondagens) systemhotande brott och antagonistiska hot på olika platser, samt hur dessa faktorer samvarierar med andra faktorer i tid och rum, kan prediktiva analysunderlag utvecklas för att stödja ledning, kommunikation och genomförande av samordnade riskreducerande åtgärder utvecklas. Därmed kan risken för samhällshotande "överraskningar" minska.

Som ett led i att motverka lokalt organiserad brottslighet, social oro, antagonistiska hot och händelser av betydelse för totalförsvaret genomförde Polismyndigheten inom ramen för ett 2:4-anslag ett utvecklingsarbete tillsammans med Malmö Universitet 2019 - 2021 som syftade till en ökad förmåga till samverkan kring olika typer av åtgärder i lokalsamhället och i utsatta områden Inom ramen för detta projekt har det utvecklats och inom Polismyndigheten implementerats ett flertal kartläggningsverktyg och en nationell inhämtningsprocess för att lägesfölja utsatta områden och bidra till en enhetlig input till lokala lägesbilder.

Med utgångspunkt från detta utvecklingsarbete skulle de behov som framgått av problembilden ovan kunna tillgodoses genom en ökad förmåga till att: (1) nationellt och strategiskt identifiera sårbara boendemiljöer där befintliga systemhotande och nya problembilder kan växa fram, och (2) genomföra djupare analyser av situationella faktorer och lokala förutsättningar för att utveckla dynamiska lägesbilder som kan stödja samverkan och ledning samt kommunikation till allmänheten rörande samordnade hotreducerande åtgärder, samt (3) testa och utvärdera hur dynamiska lägesbilder kan delas och tillämpas på olika ledningsnivåer internt inom Polismyndigheten och externt med samverkande aktörer.

Inom ramen för projektet kommer fem arbetspaket (mål) att genomföras för att svara upp mot projektets syfte:

1. Upparbeta kunskap och framtagande av verktyg för att nationellt upptäcka och identifiera geografiska miljöer och platser där risken för systemhotande brottslighet och antagonistiska hot är förhöjd. Bärande komponenter i detta sammanhang är Polismyndighetens strategiska karta över livsvillkor och s.k. Risk Terrain Modelling (RTM) som utvecklats vid Rutgers University.

2. Utveckla Polismyndighetens metodstöd (mot organiserad brottslighet i lokalsamhället och i utsatta områden) genom att nationellt implementera den strategiska kartan över livsvillkor och RTM för att i samverkan stödja fördjupade och mer detaljerade analyser på lokal nivå över de platser och miljöer där risk för problem som är associerade med systemhotande brottslighet och antagonistiska hot är förhöjd.

3. Med stöd av en utvecklad version av Polismyndighetens metodstöd, som innefattar den strategiska kartan och RTM, utveckla och beskriva arbetssätt för att identifiera problem och förhållanden samt leda och samordna förebyggande åtgärder mot situationella och sociala riskfaktorer kopplade till platser och lokala miljöer.

4. Med stöd av en utvecklad version av Polismyndighetens metodstöd, pröva och implementera dynamiska lägesbilder internt och externt för att dela och inhämta information kring systemhotande brottslighet och antagonistiska hot med lokal förankring.

5. I ett antal Lokalpolisområden utvärdera tillämpningen av en utvecklad version av Polismyndighetens metodstöd, som ett stöd för att samverka, kommunicera och leda samordnade åtgärder mot systemhotande brottslighet och antagonistiska hot i olika miljöer och på olika platser.