Utveckla ekologisk odling - Agroekologiska utmaningar för hållbar intensifiering

Mat är en livsviktig del av våra liv, och därför så är det inte konstigt att jordbruk utgör en stor del av våra landskap. En viktig utmaning är således att se till att jordbrukets produktion är hållbar och kan förse oss med mat utan för stora konsekvenser för miljön och naturen. Utvecklingen av jordbruket det senaste århundradet har varit nyckeln till stor populationstillväxt, den ökade välfärden och samhällsutvecklingen. Men jordbruket har samtidigt stora konsekvenser för miljön, exempelvis så bidrar jordbruket till föroreningar, övergödning, utsläpp av växthusgaser och en stor förlust av biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden påverkas av jordbruket på många sätt, både på grund av skötselåtgärder så som besprutning, intensiv jordbearbetning och gödsling, vilket förändrar vilka arter som trivs i jordbrukslandskapet. Men också indirekt då många av de mer eller mindre naturliga miljöerna i landskapet har försvunnit till förmån för jordbruksmark. Samtidigt är den biologiska mångfalden viktig att bevara, inte minst för att den kan bidra med många fördelar för oss och för jordbruket, de så kallade ekosystemtjänsterna. Det handlar till exempel om vilda bin som bidrar till pollinering av våra blommor och grödor, predatorer av bladlöss och andra skadedjur och organismer som bidrar till en aktiv och näringsrik jord. Så genom att gynna den biologiska mångfalden kan vi också gynna matproduktionen och bidra till hållbarare jordbruk där behovet av besprutning och gödsling kan minska.

Ekologisk odling är på flera sätt ett mer hållbart jordbruk som ofta minskar föroreningar, gynnar biologisk mångfald, bidrar till levande jordar och minskar näringsläckage. Men ekologisk odling har inte lika höga skördar och producerar inte lika mycket mat på samma yta som de konventionella odlingsformerna, och det ifrågasätts därför ofta hur väl ekologisk odling kan fungera på större skala. En viktig fråga är därför om de ekologiska skördarna skulle kunna ökas samtidigt som fördelarna för miljön bibehålls och därmed bli ännu mera hållbar. Min avhandling undersöker hur den ekologiska odlingen fungerar i Sverige, vad som begränsar de ekologiska skördarna och hur de kan ökas. Jag undersöker också vilka möjligheter och problem detta skulle kunna innebära för den biologiska mångfalden. Avhandlingen inriktar sig på växtproduktion, till exempel odling av vete och korn, och fokuserar på de områden där jordbruket är som störst och mest intensivt i Sverige. Dessa områden är extra intressanta eftersom mängden ekologisk odling ofta är liten, men samtidigt så är potentialen för höga skördar stor och de positiva effekterna av ekologisk odling skulle kunna vara som störst.

I min avhandling visar jag att ekologiska skördar i genomsnitt är lägre än de konventionella, men att skördeskillnaden samtidigt är mindre än tidigare trott. Ekologiska fält finns oftare på mindre produktiva marker jämfört med konventionella och om man tar hänsyn till detta så minskar den genomsnittliga skördeskillnaden. Detta är ett viktigt resultat då jämförelser av den långsiktiga hållbarheten mellan ekologisk och konventionell odling baseras på deras respektive produktivitet. Jag visar också att det är en stor variation i skördar inom ekologisk odling, vilket tyder på stor potential att öka skördarna på många ekologiska fält.

De viktigaste faktorerna som bestämmer ekologiska skördar är näringstillförseln, ogräsproblem och odlingsförhållanden. Näringstillförseln är en väldigt viktig aspekt för skördar. Konventionella vetefält gödslas i genomsnitt dubbelt så mycket som ekologiska, det är därför inte konstigt att de ekologiska skördarna är lägre. För att höja näringstillförseln till ekologiska fält behövs en ökad tillgång på ekologiska gödslingsmedel och en ökad odling av grödor som bidrar med kvävefixering. Men att öka näringstillförseln kan också få stora konsekvenser för hållbarheten, eftersom det kan leda till ökad näringsförlust, övergödning och utsläpp av växthusgaser. Jag visar också att förbättrad näringstillförsel kan bidra till förlust av biologisk mångfald av ogräs när fälten blir mer näringsrika, vilket förändrar vilka ogräsarter som trivs.

Ekologiska skördar är också begränsade av mängden ogräs som konkurrerar med grödan om näring, ljus, plats och vatten. Det kan därför ses som självklart att mängden ogräs behöver minskas genom ökad ogräsbekämpning, men detta är inte nödvändigtvis det mest hållbara. Ogräs bidrar mycket till den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet så att ta bort dem helt är kanske inte önskvärt. Ett mer hållbart alternativ för att minska problemet är att försöka se till att grödan är konkurrenskraftig genom anpassad skötsel och val av sorter. Ogräsen skulle då inte göra lika mycket skada för grödan utan istället kan bidra till den biologiska mångfalden. Ogräs kan till exempel bidra med blommor, som gynnar pollinerande blomflugor.

Sammanfattningsvis, så är ekologisk odling en varierad odlingsform som har stor potential att öka sina skördar. Men om det ska göras, och hur, kräver noggrann genomgång av de risker, problem och möjligheter som uppstår, innan man kan utvärdera hållbarheten.