Det keramiska husgerådets förändring under tidig skandinavisk högmedeltid, cirka 1150–1250.

Under 1100-talet förändrades det keramiska husgerådet. Från att ha utgjorts av kärl formade med rullteknik eller på kavalett, börjar grytor och kannor att drejas på drejskiva. På ett par generationer ersattes den förhärskande östersjökeramiken med ett grå- och rödbränt drejat lergods. Från början importerades keramiken, eller kom i form av köpmännens personliga ägodelar, men lokala former uppstod snart och blev en integrerad del av hushållet.

Mitt syfte är att diskutera övergången mellan handgjord och drejad keramik och på så sätt skapa kunskap om den dynamiska perioden mellan 1150–1250.
Jag menar att keramiken reflekterar det komplexa samhälle som träder fram i och med Danmarks expansion, men också den till synes rådande konservativa relation till östersjökeramiken som möter oss ännu på 1200-talet.
Jag menar att en djupare förståelse för den här förändringsprocessen kan bidra till diskussionen om högmedeltidens komplexitet. Jag tror att en fördjupad analys av framför allt det drejade lergodset kan tillföra ny kunskap och belysa de förändringsprocesser som skedde under skandinavisk medeltid. Jag vill förankra förändringsprocessen i ett konkret material och på så sätt lyfta fram komplexiteten där det ickelinjära beroendeförhållandet mellan östersjökeramiken, krukmakaren, konsumenten och den drejade keramiken står i fokus. Istället för skillnaderna före och efter förändringen, är det själva förändringen i sig jag vill studera.