Varje år drabbas någon av våra kyrkor av mer eller mindre förstörande bränder. Brand och släckarbete medför inte sällan förödande
konsekvenser för byggnaden och dess interiör. Efter branden ställs församlingen inför frågor och beslut kring återuppbyggnad och renovering.
Passar man på att uppdatera och förnya kyrkorummet eller vill man behålla och återställa som det var före branden? En viktig fråga är hur man
gör med kyrkorummets möblering. Sittmöblerna avsedda för gudstjänstfirare och kyrkobesökare är av stor vikt inte bara för liturgi och hur rummet
skall användas utan även för dess arkitektoniska uttryck, riktning och orientering. Väljer man bänkar eller stolar? Sittmöbleringen är del av kyrkans
berättelse och historiska årsringar. De säger något om ideal och tidsanda och blir tydliga avtryck för hur vi tänker och resonerar kring demokrati,
hållbarhet och tillgänglighet. Ansökan om medel avser en studie med fokus på förändringsprojekt av sittmöbler i kyrkorum som har drabbats av
brand eller annan förstörelse där de befintliga sittmöblerna förstörts och måste ersättas. Studien är tänkt som en undersökning av genomförda
projekt runt om i Sverige i församlingar där fallstudier kan bilda kunskapsunderlag inför församlingarnas eget planerings- och utvärderingsarbete
vid förändring av möblering. Vi menar att det finns värdefull erfarenhet hos församlingar och andra aktörer som har hanterat frågor om sittmöbler i
kyrkorum, både på lokal och central nivå, som vi kan dra lärdom av. Med utgångspunkt från kyrkors sittmöbler vill vi genom arkivstudier bl a
Brandförsäkringsverkets arkiv, platsstudier och intervjuer med människor som funnits kring kyrkorna och varit involverade i den interiöra
återuppbyggnadsfasen undersöka hur diskussionerna om sittmöblerna gått och hur det realiserades. Undersökningen skulle bidra med aktuell och
användbar kunskap om sittmöbler i offentliga rum i stort och sittmöbler i kyrkorum specifikt tillika bidra till forskning om vår bebyggelsehistoria.