Executive Functioning in Swedish Youth: Informant Perspectives, Developmental Patterns, and Links to Clinical Profiles, Mental Health, and Academic Achievement

I denna avhandling undersöktes exekutiva funktioner (EF) hos svenska barn och ungdomar. EF definierades som en uppsättning neurokognitiva processer som reglerar kognitiva, emotionella och beteendemässiga aktiviteter, viktiga för målinriktat handlande. EF bedömdes med hjälp av själv-, föräldra- och lärarskattningar av den första och andra upplagan av Behavior Rating Inventory of Executive Function (BRIEF och BRIEF2). Ett huvudsakligt syfte med avhandlingen var att utvärdera den svenska versionen av BRIEF2 i en svensk kontext (Studie I). Vidare undersöktes EF i kliniska grupper, vilka innefattade ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), samt psykiatriska tillstånd såsom tvångssyndrom (OCD), ångest och depression (Studie II och III). Slutligen analyserades sambanden mellan EF, psykisk hälsa och skolprestationer hos svenska högstadieelever (Studie IV).

Studie I bekräftade BRIEF2:s ursprungliga trefaktorsstruktur (beteende-, emotionell- och kognitiv reglering). Ålders- och könsskillnader varierade beroende på informant: ungdomar rapporterade ökade EF-svårigheter med stigande ålder, medan föräldrar och lärare rapporterade minskade svårigheter. Flickor självrapporterade fler EF-svårigheter än pojkar, medan föräldrar och lärare generellt sett rapporterade motsatsen, förutom för emotionell kontroll. Samtliga skillnader hade små effektstorlekar.

Studie II visade att ungdomar med OCD eller ångestsyndrom uppvisade måttligt förhöjda EF-svårigheter jämfört med jämnåriga utan diagnos, men de kliniska grupperna skilde sig inte signifikant från varandra. EF var inte associerat med specifika OCD-dimensioner, symtomsvårighetsgrad eller behandlingsutfall.

I Studie III uppvisade ungdomar med NPF omfattande EF-nedsättningar inom samtliga domäner, oavsett komorbiditet, jämfört med både icke-NPF-gruppen (dvs. ångestsyndrom) och kontrollgruppen. Även grupperna icke-NPF och kontroll skilde sig signifikant åt på sex av de nio EF-domänerna, med måttliga effektstorlekar. Ungdomar med dubbeldiagnos (ADHD och Autism) uppvisade större EF-svårigheter än de med en enbart en NPF-diagnos.

Studie IV visade att ungdomar med självrapporterade NPF rapporterade signifikant fler EF-svårigheter, särskilt hos de yngre eleverna. Självskattade EF var starkt kopplade till internaliserande symtom (t ex ångest och depressionsproblematik), medan lärarskattningarna visade svagare samband, vilket antyder att dessa svårigheter kan vara mindre synliga i klassrumssammanhang. Flickor självrapporterade fler EF-svårigheter, medan lärare skattade pojkars svårigheter som mer utmärkande. Lärarskattade EF visade sig vara den starkaste prediktorn för skolprestationer (betyg). Hos flickor förstärkte internaliserande symtom (ångest och depression) sambandet mellan EF och skolprestation, vilket potentiellt speglar kompensatoriska strategier.

Sammantaget bidrar dessa resultat till ett relativt outforskat område: beteendemässiga, vardagliga EF hos svenska barn och ungdomar, bedömda utifrån flera informanter. Centrala slutsatser är att det är viktigt att beakta både informant- och könsperspektiv, liksom specifika EF-domäner (t.ex. flexibilitet, emotionell kontroll, organisation) i relation till psykisk hälsa och skolframgång. Avhandlingen diskuterar metodologiska och konceptuella utmaningar relaterade till EF-begreppet och uppmuntrar framtida forskare att förfina bedömningen av EF och att särskilt undersöka själv- lärar- och föräldraskattade EF hos flickor.

De exekutiva funktionerna kallas oftast för ”hjärnans kontrolltorn” eftersom de hjälper oss att styra våra tankar, känslor och beteenden i vardagen. De gör det möjligt för oss att hålla fokus, organisera våra handlingar samt reglera impulser och känslor. De är också avgörande för att vi ska kunna anpassa oss till förändringar. Alla dessa färdigheter är centrala i skolan, men också i arbetslivet och i vardagen i stort. Forskning visar att välfungerande exekutiva funktioner är en viktig faktor för skolframgång.

Svårigheter med exekutiva funktioner kan försvåra planering, tidsuppfattning och minska vår stresstålighet, vilket i sin tur kan påverka skolprestationer negativt, samt öka risken för skolavhopp och psykisk ohälsa. Många barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser som t. ex. ADHD och autism har svårigheter med exekutiva funktioner. I dagsläget finns det en hel del forskning om exekutiva funktioner. Det saknas dock forskning om hur olika personer (ungdomarna själva, lärare och föräldrar) uppfattar ungdomarnas förmågor i vardagen.

Ett mål med denna avhandling var därför att undersöka svenska barn och ungas exekutiva funktioner med hjälp av självskattningar, föräldraskattningar och lärarskattningar, baserat på den svenska versionen av formuläret Behavior Rating Inventory of Executive Function 2 (BRIEF2), vilket består av många olika dimensioner av exekutiva funktioner. Totalt omfattar avhandlingen fyra studier.

Den första studien utvärderar skattningsskalan BRIEF2 utifrån tillförlitlighet och validitet. BRIEF2 har länge använts i Sverige utan att man utvärderat instrumentet. Resultaten visade att instrumentet är tillförlitligt för att mäta exekutiva funktioner hos svenska barn och ungdomar.

Studie två och tre undersöker exekutiva funktioner hos barn och ungdomar med psykiatriska diagnoser. Först undersöktes ungdomar med tvångssyndrom (OCD), vars exekutiva funktioner jämfördes med ungdomar med andra diagnoser såsom ångestsyndrom, autism och ADHD. Resultaten visade att ungdomar med OCD uppvisar liknande exekutiva svårigheter som ungdomar med ångest, men till skillnad från vad som tidigare setts hos vuxna patienter var svårigheterna inte tydligt kopplade till specifika symtom eller behandlingsutfall.

Den tredje studien jämförde 16 ungdomar med ADHD, autism samt kombinerade diagnoser med en svensk kontrollgrupp utan psykiatriska diagnoser, med syfte att identifiera vilka faktorer som är mest förknippade med exekutiva svårigheter. Resultaten visade att ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser (ADHD/autism) har avsevärt större svårigheter med exekutiva funktioner jämfört med jämnåriga utan diagnos. Särskilt omfattande svårigheter observerades hos ungdomar diagnosticerade med både ADHD och autism.

I den fjärde studien undersöktes ungdomars exekutiva funktioner i skolmiljö. Studien visade att ungdomar som själva uppger att de har en neuropsykiatrisk diagnos (ADHD/autism) också skattar mer exekutiva svårigheter. Dessa självskattade svårigheter var starkt kopplade till psykisk ohälsa, särskilt ångest och depression. Lärarnas skattningar visade ett svagare samband mellan exekutiva funktioner och psykisk ohälsa. Lärarnas skattningar av exekutiva funktioner vara den starkaste prediktorn för elevers skolframgång, vilket mättes via betyg i svenska, engelska och matematik. Intressant nog visade studien att när man också tittade på effekten av ångest och depression utöver exekutiva svårigheter, hade flickors ångest och depression en positiv koppling till skolframgång, vilket inte gällde för pojkar. Detta diskuterades i termer av att flickor med ångest- och depressionssymtom troligtvis använder sig av kompensatoriska strategier, vilka potentiellt maskerar exekutiva svårigheter. Detta förklarar möjligtvis varför svårigheter med exekutiva funktioner inte påverkar flickors skolprestation i samma utsträckning som pojkars.

Sammantaget visar resultaten i denna avhandling att själv-, föräldra- och lärarskattade exekutiva funktioner är starkt kopplade till både skolprestation, psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser, samt psykisk hälsa hos barn och ungdomar. Framtida forskning bör fortsätta undersöka hur olika perspektiv – från elever själva, föräldrar och lärare – samverkar i bedömningen av exekutiva funktioner, samt hur dessa perspektiv kan användas för att identifiera stödbehov hos barn och unga. I förlängningen vore det också värdefullt att utvärdera huruvida skolbaserade insatser (fokuserade på att stärka exekutiva funktioner) kan ha en positiv inverkan på elevers välmående, skolnärvaro och akademiska resultat. Slutligen är vidare forskning om flickors upplevelser av sina exekutiva funktioner, skolprestation och mentala hälsa även något som är viktigt att undersöka vidare.