Exponering och kombinationseffekter av kemikalier på bin - nya metoder för miljöövervakning av växtskyddsmedel och riskbedömning för bin

Projekt: Forskning

Projektinformation

Beskrivning

Växtskyddsmedel som används för att kontrollera skadegörare når även bin, vilket påverkar deras hälsa och överlevnad. Vi har begränsad kunskap om hur bin utsätts för och påverkas av växtskyddsmedel, speciellt för andra arter än honungsbin, blandningar och i naturen. Vår målsättning är att kvantifiera hur utsatta bin är för växtskyddsmedel och utvärdera hur de och deras populationer påverkas, genom experiment och modellering. Det är relevant för miljöövervakning av växtskyddsmedelsrester i landmiljöer, något som saknas idag, och för riskbedömning för bin - båda relaterar till miljömålet Giftfri miljö. Uppskattning av växtskyddsmedelsexponering baserar vi på resthalter i pollen och nektar insamlat av tre biarter och genom att vi inkluderar växtskyddsmedelsanvändning i befintlig födosöksmodellering av bin. Datan används för att välja fältmässigt relevanta växtskyddsmedelsblandningar som vi experimentellt utvärderar effekterna av på honungsbin och deras larver i labb och på friflygande humlesamhällen, vilket är en känsligare modell för sociala bin än honungsbisamhällen. Experimentell data används i en nyligen publicerad humlemodell, för att undersöka påverkan på humlepopulationer. Med vårt projekt tänjer vi gränserna bortom standardtest för toxicitet genom att gå från individer till populationer, från labb till fält och från enskilda ämnen till kronisk exponering för kemikaliecocktails. Detta behövs för att långsiktigt säkerställa bins överlevnad och deras pollineringtjänster.

Populärvetenskaplig beskrivning

Vi är en divers internationell grupp av forskare som samlas för att undersöka hur bin exponeras för och påverkas av blandningar av växtskyddsmedel. För att göra det använder vi litteraturgranskningar, miljöövervakning, experiment och modellering. Vår avsikt är att bidra med nya metoder för övervakning av växtskyddsmedelsrester i landmiljöer, något som saknas i dagens miljöövervakning, och för riskbedömning av kemikalieblandningar för bin, där dagens fokus är på korttidseffekter av enskilda ämnen på individer i labb. Den här typen av information är relevant för myndigheter som Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket, men även för lantbrukare, biodlare och allmänheten. Projektet relaterar till miljömålet Giftfri miljö genom att 1) kvantifiera förekomsten av växtskyddsmedelsrester i miljön, 2) identifiera blandningar av växtskyddsmedel som är potentiellt skadliga för bin och 3) utveckla metoder för att öka kunskapen om miljöeffekter av kemikalieblandningar.

Växtskyddsmedel används i jordbruket bl.a. för att kontrollera skadegörare. Pollinerare, som humlor och andra bin, kommer i kontakt med växtskyddsmedel när de söker mat, pollen och nektar, vilket kan påverka deras hälsa och överlevnad. Man har funnit en cocktail av växtskyddsmedel i honungsbin och deras bon. Motsvarande kunskap för andra biarter är minimal. Bin samlar nektar och pollen i olika grad från blommande grödor, som raps, åkerböna, klöver, jordgubbe och äpple, och vilda blommor. Både grödor och vilda växter kan utsätta bin för växtskyddsmedel. Bin kan flyga flera kilometer för att samla mat, vilket gör att växtskyddet inte bara i den intilliggande åkern är relevant. Vissa biarter, som honungsbin och humlor, är aktiva från våren till sensommaren,
vilket gör att de sannolikt utsätts för flera olika växtskyddsmedel.

I vårt projekt undersöker vi hur tre grupper av bin: honungsbin, humlor och ensamlevande murarbin, utsätts för växtskyddsmedel från användning i tre blommande grödor: raps, äpple och klöver, och deras omgivande landskap. Det gör vi genom att mäta rester av växtskyddsmedel i nektar och pollen som bin samlat in. Vi använder och utvecklar modeller baserade på hur bin födosöker i landskapen runt deras bon, för att undersöka hur markanvändning och användning av växtskyddsmedel relaterar till de resthalter vi hittar i pollen och nektar. Vi undersöker om bin kan användas för miljöövervakning av växtskyddsmedel i landmiljöer. Idag övervakas rester av växtskyddsmedel i vatten och luft, men inte i något landbaserat material.

Dagens sätt att utvärdera hur bin påverkas av växtskyddsmedel baseras främst på korttidseffekter av enskilda ämnen i relativt höga koncentrationer på honungsbin i laboratorier. Laboratoriestudier med honungsbiet som modellart har dock visat sig vara mindre lämplig när man tar hänsyn till mer realistiska förhållanden utanför laboratoriet och till andra biarter. Till exempel så påverkas humlor mer negativt av växtskyddsmedel om de måste flyga för att hämta mat istället för att de blir matade direkt i boet. I verkligheten utsätts bin troligen under längre tidsperioder för låga halter av blandningar av olika växtskyddsmedel när de samlar pollen och nektar till sig själva och sina larver.

Eftersom det är omöjligt att testa hur alla tänkbara kombinationer av växtskyddsmedel påverkar bin, är det viktigt att identifiera de mest relevanta blandningarna. I vårt projekt kommer vi att använda växtskyddsmedelsrester i pollen och nektar, för att identifiera de huvudsakliga växtskyddsmedel som bin utsätts för i jordbrukslandskapet. Av dem kommer vi att välja tre blandningar som, baserat på dokumenterad giftighet för individuella ämnen, kan vara skadliga för bin. Vi kommer experimentellt testa hur dessa blandningar och de
enskilda ämnen påverkar larver och vuxna individer av honungsbin i laboratoriet och samhällen av humlor som får flyga fritt och födosöka. Vi har tidigare visat att humlesamhällen kan vara en känsligare modell än honungsbin för att undersöka påverkan av växtskyddsmedel på sociala bin. Vi utvecklar befintliga datormodeller, för att undersöka hur de eventuella effekter vi ser på individer och samhällen fortplantar sig på populationsnivå. Det är inte praktiskt genomförbart eller etiskt försvarbart att göra experiment på populationer. Detta är dock den relevanta nivån för att långsiktigt kunna bevara mångfalden av bin och garantera de pollineringstjänster olika biarter bidrar med i insektspollinerade grödor och vilda växter.
AkronymMixToxBee
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2018/12/012024/06/30

Samarbetspartner

  • Lunds universitet (huvudsaklig)
  • Syngenta Crop Protection, LLC
  • Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
  • Sveriges lantbruksuniversitet
  • University of Minnesota system
  • University of California, Davis

Finansiering

  • Swedish Environmental Protection Agency
  • Swedish Chemicals Agency
  • FORMAS, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

FN:s Globala mål

År 2015 godkände FN:s medlemsstater 17 Globala mål för en hållbar utveckling, utrota fattigdomen, skydda planeten och garantera välstånd för alla. Projektet relaterar till följande Globala mål:

  • SDG 15 – Ekosystem och biologiskt mångfald