Fatal Residential Fires - Prevention and Response

Projekt: Avhandling

Projektinformation

Beskrivning

Fatal fires in residential occupancies show a decreasing trend over time, but are still responsible for taking
approximately 90 lives in Sweden each year. Much is known about the victims, but less is known about how these
deaths can be prevented. There is research on the effectiveness of different measures, but generally they are populationaverage
effectiveness and, since different groups are known to be subject to quite different scenarios, this effectiveness
is not necessarily representative of the effectiveness for any specific group. Therefore, group-specific effectiveness is
derived in this thesis. The results indicate that smoke alarms are effective for most groups, but additional measures are
needed for some groups. This is particularly true for older adults, for whom synthetic clothes and detector-activated
sprinklers are highly effective.
Also, responses to potentially fatal fires in residential occupancies are almost missing from the literature and were
therefore analysed in the thesis. The conclusion was that fire services saved 51 lives during the studied year (2017),
which indicates that the number of fatalities in residential occupancies would have increased by 58% in that year
without fire service responses. Response time was found to be important, but also what the crew could perform on
arrival at each scene, because many were developed fires that required breathing apparatus to perform the rescue. In
another study, responses by other actors were also included for older adults (65+), indicating that, in addition to the
fire service, neighbours are very important, but for the oldest individuals home care also played an important role.

Populärvetenskaplig beskrivning

Trots en positiv utveckling över åren orsakar bostadsbränder ca 90 dödsfall varje år
i Sverige. Offren kommer från olika delar av befolkningen, men äldre personer och
personer med alkoholproblem. Detta gäller särskilt i kombination med rökning. Det
är sedan tidigare känt att olika grupper är exponerade för olika typer av scenarier
från små bränder med cigaretter som antänder kläder (vanligare för äldre) till
tekniska fel som sprider sig till hela hus (vanligare för personer som inte är i
riskgrupperna). Det är därför troligt att effektiviteten hos olika möjliga åtgärder
också skiljer sig mellan olika grupper. Det finns dock väldigt begränsat med
forskning om detta och de flesta studier beräknar en medeleffektivitet som inte med
nödvändighet är representativ för någon grupp. Denna avhandling syftar till att
delvis fylla detta hålrum i litteraturen genom att presentera effektiviteten uppdelat
på olika grupper.
Resultaten pekar på att brandvarnare är mycket effektivt för många grupper, men
det är också tydligt att vissa grupper, särskilt äldre rökare, behöver ytterligare
åtgärder. Behovet av ytterligare åtgärder blir också tydligt genom att rökare som är
85 år eller äldre har en 45 gånger större risk att omkomma i bränder än befolkningen
i allmänhet. För den här gruppen är antändningsskyddade kläder mycket effektivt
och kunde förhindra ca 60% av dödsfallen. Eftersom de flesta bränder i kläder
antänds av cigaretter så skulle de flesta fall kunna förhindras genom att byta
materialet i kläderna till syntetiskt material eftersom dessa är mycket svåra att
antända med en cigarett. Även detektoraktiverad sprinkler var mycket effektiv för
denna grupp och gav den största nyttan per installation av alla åtgärder för denna
grupp.
Ett intressant ytterligare fynd var att ungefär 20% av offren i det studerade
materialet kunde ha utrymt, men gjorde ändå inte det, primärt för att istället försöka
släcka branden. Detta kan indikera att det finns ett behov av att undersöka hur
människors beteende vid brand kan påverkas så att de bara försöker släcka branden
när det är säkert att göra det.
Denna avhandling syftar även till att delvis fylla ett annat forskningsbehov och det
är insatser kopplade till potentiellt dödliga bränder. En delstudie undersökte
räddningstjänstens insatser och fann att 51 personer räddades under det studerade
Fatal Residential Fires – Prevention and Response
vi
året (2017) vilket indikerar att antalet omkomna i bostadsbränder hade ökat med
58% utan dessa insatser. Studien fann även att responstiden var mycket viktig, men
även vilka åtgärder som räddningstjänsten kan göra när de kommer till platsen
eftersom många räddningar genomfördes vid bränder där rökskydd krävdes.
Den sista studien undersöker räddningsinsatser i ett bredare perspektiv med fokus
på personer som är 65 år och äldre, men som inte är begränsad till någon speciell
aktör. Resultaten visar att minst 53% av personerna var beroende av andra för en
lyckad utrymning. I de flesta av fallen (27%) så var det responsorganisationer
(räddningstjänst, ambulans eller polis) som genomförde utrymningen följt av
grannar (18%). Det var dock även tydligt att grannar var viktiga för utrymning
utförd av responsorganisationer eftersom grannarna larmade i 50% av de fallen.
Detta pekar på att indikationer på brand (t.ex. röklukt eller att höra brandvarnare),
som grannar kan uppfatta är mycket viktiga. Hemtjänst genomförde en mindre
andel av utrymningarna (8%), men var mycket viktig för den äldsta gruppen (80+).
Sex vetenskapliga artiklar bifogas till denna avhandling. Forskningen i dessa artiklar
presenteras och diskuteras i avhandlingen.
StatusSlutfört
Gällande start-/slutdatum2014/09/012020/01/23

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Teknik och teknologier

Nyckelord

  • Residential fires
  • Fatal fires
  • Fire services
  • Emergency services
  • Smoke alarms
  • Sprinkler system
  • Prevention
  • Response