I medeltida kanonisk rätt fastställdes principen att hot och tvång kan göra ett samtycke till äktenskap ogiltigt. Projektets syfte är att, genom en studie av lagtexterna, kommentarerna till dessa samt material från lokala domstolar, undersöka hur denna princip utvecklades, tolkades och tillämpades under medeltid resp. reformation och motreformation.
Projektets syfte är att studera diskussionen kring hot och tvång som äktenskapshinder i förmodern tid med särskild tyngdvikt vid den kanoniska rättens utveckling och tillämpning samt förändringarna i samband med reformation och motreformation. Redan i medeltida kanonisk rätt kunde ett samtycke till äktenskap förklaras ogiltigt om det uttalats av rädsla, under hot eller genom tvång. Hur denna princip skulle tolkas och tillämpas gav emellertid upphov till en livlig diskussion, inte minst vad gäller hur hot och tvång skulle definieras, vilken grad av hot och tvång som skulle betraktas som tillräcklig för att göra ett äktenskap ogiltigt och hur parternas sociala situation (t.ex kvinna och/eller omyndig) och relation till de som utövar tvånget (familj, förmyndare etc) inverkar på samtyckets frihet. Under reformationstiden skedde viktiga förändringar i synen på äktenskapet, inte minst genom äktenskapets desakralisering i
protestantiska länder. Juridiskt stärktes familjens kontroll över de enskilda medlemmarna, samtidigt som den inbördes relationen mellan makarna betonades alltmer. Projektet kommer genom en studie av lagtexterna och kommentarerna till dessa samt en jämförelse av material från lokala domstolar i England, nordvästra Frankrike och, i den mån källäget gör det möjligt, Sverige studera hur attityder och normer kring hot och tvång till äktenskap utvecklades och förändrades under den studerade perioden.