"Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer", finansiär: Svenska kommunförbundets FoU-råd.

Projektinformation

Beskrivning

What makes a headmaster successful? And what does a successful headmaster do? The studies inside the project "Successful school leadership in different school Cultures" answer these questions in part. The results derive from interviews, questionnaires, observations and pupils’ essays, and comprise the criteria by which different parties involved in schools assess the success of headmasters. As with other research in this field, this article establishes that headmasters find themselves in tension fields that are constituted by the varied interests of the different parties involved in schools. These relationships are analysed with regard to three tension fields that affect Swedish schools today: between employer and employees; between pupils and adults; and between change and continuity. However, the work lives of headmasters isn't characterised by tensions only, but by alliances as well. Hence, headmasters’ alliances with various other parties within the school are also analysed. These alliances are both a way of dealing with the tensions that headmasters meet on a daily basis, and a way of creating both success and a leadership based on the school culture. However, the general development trend that we find in Swedish schools, which lift the headmaster out of the school to become the last among superiors rather than the first among equals, constricts the latitude for more culture-specific school leadership.

Populärvetenskaplig beskrivning

Vad gör en skolledare framgångsrik? Och vad gör en framgångsrik skolledare? Undersökningarna inom forskningsprojektet "Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer" gav delvis svar på frågorna. Resultaten härrör från intervjuer, enkäter, observationer och elevuppsatser och utgörs av olika skolaktörers kriterier för bedömning av skolledares framgång. I likhet med annan forskning på området konstateras att skolledare befinner sig ett spänningsfält som konstitueras av olika skolaktörers varierande intressen. Dessa förhållanden analyseras i artikeln genom att för det första kopplas samman med tre spänningsfält som överhuvudtaget sätter sin prägel på dagens svenska skola: spänningsfältet mellan arbetsgivare och anställda; mellan elever och vuxna; samt mellan förändring och beständighet. Skoledarnas arbete kännetecknas emellertid inte endast av spänningar, utan också av allianser. Därför analyseras, för det andra, skolledares allianser med olika andra aktörer inom skolan. Allianserna är på en och samma gång ett sätt att hantera de spänningar som skolledare vardagligen möter och ett sätt att konstruera framgång och ett ledarskap förankrat i skolkulturen. Den generella utvecklingstrend som vi identifierat i svensk skola och som lyfter upp skolledaren ur skolkulturen och gör skolledaren till den siste bland överordnade snarare än den främst bland likar, begränsar emellertid utrymmet för mer kulturspecifika skolledarskap.
StatusSlutfört
Gällande start-/slutdatum1999/01/012002/12/31