IDcare: Vårdkonsumtion i primär- och specialistvård hos personer med intellektuella funktionshinder: En longitudinell registerstudie

Enligt svensk lag är målet med hälso- och sjukvården en vård på lika villkor för hela befolkningen. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är en utsatt grupp på så vis att de har hög risk för en rad sjukdomar samtidigt som de kan ha svårt att kommunicera sitt mående till sjukvårdens personal. Det är därför viktigt att se till att vården är anpassad till deras specifika behov för att kunna uppnå målet med vård på lika villkor.

I tidigare studier baserade på svenska registerdata har vi sett att medelålders och äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning inte hade lika mycket vårdnyttjande som sina jämngamla i allmänbefolkningen. I dessa studier undersökte vi dock bara specialistvård och sjukhusinläggningar. Att personer med intellektuell funktionsnedsättning hade mindre vård kan därför inte uteslutas bero på att de i stället har ett högre vårdnyttjande inom primärvården.

I Sverige saknas det nationella data om besök i primärvården. Dock finns det inom Region Skåne en regional databas som innehåller information om såväl primärvård som specialist- och sjukhusvård. Till skillnad från det nationella patientregistret innehåller den regionala databasen även en stor del av vård hos privata vårdgivare.

Vi kommer att använda data från Region Skånes Vårddatabas tillsammans med data från LSS-registret, det register som innehåller information om personer som fått hjälp och stöd enligt LSS-lagen, för att identifiera personer med intellektuell funktionsnedsättning i Skåne. Skånes övriga befolkning kommer att användas som referentgrupp. För båda grupperna kommer vi att hämta in data om vårdkonsumtion från Region Skånes Vårddatabas. Utifrån dessa data kommer vi att kunna studera om personer med intellektuell funktionsnedsättning får lika mycket och samma typ av vård som allmänbefolkningen givet att de har samma diagnos.