High-Conflict Families of Divorce- en studie av föräldrar, deras vårdnadskonflikt samt en effektanalys av tre handläggningsmodelle

  • Rejmer, Annika (PI)
  • Piasecka, Anna (Forskare)
  • Hanthé, Peter (Forskare)
  • Bergman , Ann-Sofie Bergman (Forskare)
  • Varis, Tina (Administratör)
  • Rydén, Kajsa (Administratör)

Projekt: Forskning

Projektinformation

Beskrivning

Trots att det under lång tid har funnits samhällsinsatser för att hjälpa föräldrar att lösa konflikter om vårdnad, boende och umgänge är området relativt outforskat. Aktuella forskningsöversikter visar att det finns ett behov av en fortsatt kunskapsutveckling. Det saknas exempelvis en differentierad kunskap om vilka föräldrar som utvecklar vårdnadskonflikter och om deras konflikt. Vårdnadskonflikter är ett ökande samhällsproblem. Sedan 2006 har antalet inkomna stämningsansökningar till tingsrätt om vårdnad, boende och umgänge om barn, ökat med 35 %. Det innebär att cirka 7 000 barn årligen i Sverige upplever att deras föräldrar strider i domstol. Av föräldrabalken framgår att domstol ska fatta beslut i dessa frågor, utifrån barnets bästa. Bäst för barn med särlevande föräldrar anses två samarbetande föräldrar med låg konfliktnivå vara. Erfarenheter från professionella aktörer och föräldrar visar att detta sällan uppnås. Konflikterna förblir många gånger olösta och ökar risken för känslo- och beteendemässiga störningar hos barn. Handläggningsordningens oförmåga att hjälpa barn och föräldrar i vårdnadskonflikter har bidragit till att det startas projekt i utvecklande syfte. Under senare år har en norsk modell för medling i vårdnadstvister, Konflikt och försoning, och en amerikansk modell med stödpersoner för föräldrar i konflikt, Parenting Coordinator, införts i nio kommuner och vid tre tingsrätter i södra delen av Stockholms län, utan vetenskapligt inhämtad kunskap om modellernas effekter i en svensk kontext. Detta projekts övergripande syfte är att fylla inomvetenskapliga kunskapsluckor om föräldrar som utvecklar vårdnadskonflikter, deras konflikt och behov av stöd från samhället för att sänka konfliktnivån och öka samarbetsförmågan. Därutöver syftar projektet till att undersöka i vilken utsträckning domstols handläggning samt modellerna Konflikt och försoning och Parenting Coordinator har en konfliktreducerande och samarbetsfrämjande effekt. Projektet genomförs i två delstudier. Den första är en deskriptiv studie som syftar till att kartlägga föräldrar som utvecklat en vårdnadstvist och deras konflikt. Resultaten från kartläggningen förväntas kunna ligga till grund för en differentiering av föräldrar och deras konflikt. Den andra delstudien är en tredelad effektstudie av domstols handläggningsordning samt av modellerna Konflikt och försoning och Parenting Coordinator avseende deras effekt på konfliktutvecklingen och föräldrarnas samarbetsförmåga. Resultaten från effektstudien förväntas kunna visa vilken metod som fungerar på vilka föräldrar och vilka typer av konflikter samt föräldrarnas upplevda behov av stöd och upplevelse av samhällets insatser. Kartläggningen genomförs med hjälp en enkätundersökning och en uppföljande intervjustudie. Effektstudien genomförs genom att föräldrarna fyller i ett skattningsinstrument där deras konfliktnivå,upplevt behov av stöd och upplevelse av erhållet stöd mäts vid tre olika tidpunkter. Även effektstudien följs upp med en intervjustudie. Projektets undersökningspopulation utgörs av cirka 600 föräldrar som kommer att få stöd enligt Konflikt och försoning vid Södertörns, Nacka och Södertälje tingsrätter under 2012, samt cirka 600 föräldrar får stöd enligt gällande handläggningsordning för domstol vid Attunda, Solna och Norrtälje tingsrätter under samma år samt 150 föräldrar som kommer att få stöd av en koordinator vid nio kommuner under 2012. Projektet och dess förväntade resultat har stor betydelse såväl nationellt som internationellt. Projektets resultat kommer att bidra till att fylla inomvetenskapliga kunskapsluckor som är en förutsättning för en fortsatt utveckling och reformering av handläggningen av vårdnadstvister. Dessutom kommer projektet att bidra med en systematisering av föräldrar och deras konflikter som kommer att kunna ligga till grund för en teoriutveckling som möjliggör en differentiering av föräldrar, konflikter och insatser samt anvisa vilken metod som fungerar på vilka föräldrar och vilka typer av konflikter. Projektet kan också komma att bidra med en vetenskapligt grundad metod som kan ligga till grund för att mäta effekter av olika handläggningsmodeller, vilket saknas såväl nationellt som internationellt.


StatusSlutfört
Gällande start-/slutdatum2012/01/012015/12/31

Finansiering

  • Swedish Research Council