Projektinformation
Populärvetenskaplig beskrivning
Wilhelm von Humboldt är ett ständigt återkommande namn i diskussionen om det moderna universitetet. Hans arv har dock alltid omskapats i samklang med sin tids samhälleliga intressen, historiska erfarenheter och nationella strävanden. I centrum för detta projekt står frågan om de ledande idéer som har präglat efterkrigstidens universitetsreformer, däribland Bolognaprocessen.
Vad händer när ett gammalt utbildningsideal utmanas av ett nytt? Syftet med detta projekt är att analysera de idéer om universitetet som burit upp de tre betydelsefulla utbildningsreformerna sedan andra världskriget, det vill säga de som ägde rum under de första efterkrigsåren, det sena 1960-talet och åren omkring 2000. En nyckelfråga är hur den så kallade Humboldttraditionen har förvandlats och ersatts av andra akademiska ideal.
Wilhelm von Humboldt (1767–1835) är ett ständigt återkommande namn i diskussionen om universitetet. Det testamente han efterlämnade var emellertid högst mångtydigt. Först på senare år har ny forskning börjat visa hur Humboldts arv alltid omskapats i samklang med sin tids samhälleliga intressen, historiska erfarenheter och nationella strävanden.
Nästan all denna nya forskning har ägnats åt 1800- och det tidiga 1900-talet, medan efterkrigstiden tecknats mycket schematiskt. Detta är paradoxalt eftersom det råder enighet om att det var under efterkrigstiden som den högre utbildningen verkligen genomgick en radikal omvandling. Denna studie inriktas följaktligen mot tiden efter andra världskriget.
Genom att följa tendenserna in i 2000-talet ger denna studie perspektiv på vår tids utbildningsdiskussion. Det gäller inte minst den reform som för närvarande håller på att omvandla svenska och andra europeiska universitet – Bolognaprocessen.
Vad händer när ett gammalt utbildningsideal utmanas av ett nytt? Syftet med detta projekt är att analysera de idéer om universitetet som burit upp de tre betydelsefulla utbildningsreformerna sedan andra världskriget, det vill säga de som ägde rum under de första efterkrigsåren, det sena 1960-talet och åren omkring 2000. En nyckelfråga är hur den så kallade Humboldttraditionen har förvandlats och ersatts av andra akademiska ideal.
Wilhelm von Humboldt (1767–1835) är ett ständigt återkommande namn i diskussionen om universitetet. Det testamente han efterlämnade var emellertid högst mångtydigt. Först på senare år har ny forskning börjat visa hur Humboldts arv alltid omskapats i samklang med sin tids samhälleliga intressen, historiska erfarenheter och nationella strävanden.
Nästan all denna nya forskning har ägnats åt 1800- och det tidiga 1900-talet, medan efterkrigstiden tecknats mycket schematiskt. Detta är paradoxalt eftersom det råder enighet om att det var under efterkrigstiden som den högre utbildningen verkligen genomgick en radikal omvandling. Denna studie inriktas följaktligen mot tiden efter andra världskriget.
Genom att följa tendenserna in i 2000-talet ger denna studie perspektiv på vår tids utbildningsdiskussion. Det gäller inte minst den reform som för närvarande håller på att omvandla svenska och andra europeiska universitet – Bolognaprocessen.
Status | Slutfört |
---|---|
Gällande start-/slutdatum | 2010/01/01 → 2012/12/31 |