Hyfs för pojkar. Erasmus etikettbok i det tidigmoderna Sverige

Forskningsprojektet utgör ett tvärvetenskapligt samarbete mellan ämnena latin (docent Cajsa Sjöberg) och litteraturvetenskap (docent Erik Zillén). Syftet med projektet är att undersöka det samlade tidigmoderna mottagandet i Sverige av Erasmus av Rotterdams etikettbok Liber aureus de civilitate morum puerilium (1530). Hur ett enskilt verk av det europeiska 1500-talets mest berömda humanist recipierades i Sverige är i sig väsentligt att studera. Just etikettboken är intressant av ytterligare en rad skäl. Dels blev den en av Erasmus mest spridda texter och har beskrivits som en tidigmodern bästsäljare; den utkom bl.a. i två svenska översättningar under 1600-talet. Dels förmedlar den en aristokratisk uppförandekod – dess huvudfokus ligger på nödvändigheten i att behärska kroppsliga behov och impulser – som syftade till att socialisera in unga män i det som uppfattades som ett kultiverat umgängessätt. Erasmus etikettbok utgjorde en sorts barnvariant av Baldassare Castigliones inflytelserika handbok för hovmän, Il Cortegiano (1528). Dessa två verk blev formativa för det europeiska 1600-talets ”concept of a gentleman” (M. Hollander, 2019). För det socialt alltmer skiktade svenska samhälle som tog form under stormaktstiden spelade det normsystem som etikettboken propagerar för – det är en av projektets hypoteser – en avgörande roll.