I ljuset av de döda. Konstruktioner av nationella identiteter vid offentliga begravningar i form av mediehändelser i Sverige, 1901-2003

This project has a two-fold purpose: Empirically, to investigate the constructions of national identities at media events in Sweden, 1901 to 2003, focusing on representations of gender, class and ethnicity, the uses of history and mediations of memory. Theoretically, to rework the concept of media events in order to make it applicable to a broader range of media outlets and technologies, both pre and past the age of television. At the center of attention are mediations of 29 public funerals of monarchs, politicians and cultural figures. Due to the relation between the dead individual and the greater body of society these public deaths can be interpreted as challenges to society itself. The media events were then instances of transformations of political culture and national consciousness.
Using a comparative and historical method on both texts and audio-visual material the media’s ways of addressing the audiences are analyzed, and additionally their relating of the dead’s life story to constructions of the history of the nation and to values that were said to distinguish a collective “we”. Thus, the project will contribute with new knowledge about how democratic monarchies incorporate mental structures of hierarchy, class and gender into the formations of national community. Furthermore, it will provide a nuanced investigation of the relation between media, culture and society.

I ett internationellt perspektiv utmärker sig Sverige för sin breda folkliga uppslutning kring både jämlikhet och monarki. En viktig utgångspunkt för detta forskningsprojekt är att vi, för att vi ska kunna förstå denna paradox, inte kan undersöka dessa ideologiska system som åtskilda fenomen. Istället måste vi studera dem jämsides och i relation till varandra, för att få syn på deras inbördes konflikter, ömsesidiga inflytande och påverkan. Vidare kan vi förvänta oss att massmedier spelade en avgörande roll för att förmedla deras symboliker och innebörder. I projektet undersöks därför hur olika medier skildrade ett stort antal nationellt betydelsefulla händelser i form av 29 begravningar av kända svenskar: För det första, kungligheter (från Oscar II till Prins Bertil 1997), för det andra politiker (från Karl Staaff 1915 till Anna Lindh 2003) och för det tredje kulturpersonligheter (från Skansens grundare Artur Hazelius 1901 till Astrid Lindgren 2002). På grund av den dödes koppling till den större samhällskroppen kan dessa offentliga dödsfall tolkas som ett slags utmaningar mot samhället i sig själv. Begravningsriterna med sörjandet blev då tillfällen för omvandlingar av den politiska kulturen och det nationella medvetandet.
Dessa tilldragelser undersöks genom ett vitt spektrum av medier (huvudsakligen massmedier), från dagstidningar av olika politisk färg, via den kommersiella veckopressen och biografernas journalfilmer, till de statliga radio- och TV-sändningarna. Skildringarna studeras som ”mediehändelser”, vilket betyder att de bröt av det vardagliga nyhetsflödet och band samman stora publiker, för att på så vis skapa en känsla av deltagande i ett historiskt ögonblick, ett skapande av Historia med stort H. Genom att analysera sådant som hur läsare och tittare tilltalades, vilket språk som användes, hur bilder och rörliga bilder sattes samman och komponerades, är avsikten att visa hur medierna byggde upp en särskild dramaturgi. Dessutom kartläggs vilka kopplingar som gjordes mellan de döda individerna, deras personlighet och liv, och det svenska folkets historia i en vidare bemärkelse. På så sätt kan mediernas varierande sätt att använda historien för att få fram olika politiska budskap urskiljas. Därtill ges särskild uppmärksamhet åt hur personer av olika kön och klass beskrevs, så som till exempel drottningar i förhållande till självförsörjande vanliga kvinnor eller arbetarklassens ledare i förhållande till kungarna. Härigenom kan vi se hur nya gemensamma ideal och inbördes rollfördelningar mellan de styrande och styrda växte fram.
Den kunskap vi har idag om ”mediehändelser” bygger till allra största delen på fallstudier av samtiden. Ofta framhålls dagens medier som unika och annorlunda i förhållande till tidigare former av medier. En tes som ofta framhålls är till exempel att TV-mediets genombrott blev startskottet för en utveckling av medialisering, det vill säga att medierna i allt eskalerande grad kom att genomsyra och kraftigt påverka de flesta delarna av samhället. Här förväntas projektet kunna visa att skillnaderna mot hur det tidiga 1900-talets medier fungerade egentligen inte var så betydande: mediernas inflytande var redan tidigare stort, men varken vad det beträffar dåtid eller nutid kan de betraktas som allsmäktiga.
Ytterligare något som projektet kommer att kunna bidra med är ny kunskap om monarkins roll i det moderna samhället. Tidigare har ofta deltagandet i till synes irrationella, hierarkiska och omoderna riter kring de kungliga tolkats som ett sätt för den moderna, sekulariserade människan att uppnå en känsla av varaktighet som uppväger medvetenheten om att vi alla ska dö och försvinna. Tanken har då väckts att ojämlikhet och hierarki i viss mån är nödvändiga för att nationell gemenskap ska kunna uppnås. Denna förståelse har dock kritiserats för att lyfta ut monarkin ur sitt historiska sammanhang. Inte heller tar den någon hänsyn till hur monarkin förhållit sig och successivt anpassat sig till det framväxande demokratiska samhällets institutioner. Här kommer programmets klarläggande av hur nationell gemenskap ständigt förändras över tid och byggs genom ett komplicerat förhandlande att bidra med ett problematiserande och ifrågasättande av synen på monarkin som ett självgenererande system.