En stigande andel äldre över 80 år och ett minskat antal vårdplatser har lett till att personer som bor på särskilda boenden är allt svårare sjuka. De flesta äldre som flyttar till ett särskilt boende avlider också där inom 9 månader. Både Socialstyrelsen och Världshälsoorganisationen (WHO) förespråkar att alla som behöver palliativ vård ska få det, detta oavsett om man är gammal eller ung. Emellertid är palliativ vård ovanlig när det gäller äldre. Kanske beroende på att döendet hos äldre många gånger är utdraget i tid, förenat med multi-sjuklighet, och att det är svårt att identifiera när tidpunkten för livets slutskede inträffar och när man ska sätta in palliativ vård. WHO förordar emellertid att man ska börja ge palliativ vård i god tid så att äldre själva kan vara delaktiga och påverka sin sista tid i livet.
En god palliativ vård innebär att den svarar mot den äldres behov och ska utgå ifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Vid bevarad självbild, integritet, självbestämmande och sociala relationer kan den sista tiden i livet bli en värdefull tid för den äldre och dennes familj. I Sverige finns två vägledande dokument om hur en god palliativ vård ska bedrivas. Socialstyrelsen har tagit fram ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård och som ett komplement har ett första nationellt vårdprogram tagits fram av professionen inom ramen för det samarbete som finns mellan Sveriges regionala cancercentrum (Regionala cancercentrum i samverkan 2012). Tidigare erfarenheter visar dock att det finns ett stort gap mellan framtagande av dokument om det vi vet är bäst vård, till det att det görs i vårdens vardag.
Projektets syfte är att implementera och utvärdera hur en kunskapsbaserad modell för palliativ vård i särskilda boenden påverkar livskvalitet och delaktighet för de mest sjuka äldre i särskilda boenden och deras närstående. Ett andra syfte är att utforska personalens förändringsarbete vid införandet av palliativ vård samt ledarskapets och organisationskulturens betydelse vid införandet av en god palliativ vård. Det sista syftet är att undersöka vilka hinder och framgångsfaktorer som påverkar implementeringsprocessen av denna modell.
Projektet blir unikt i att omsätta det nationella kunskapsstödet och vårdprogrammet för god palliativ vård, till en naturlig del av vård- och omsorgsarbetet i särskilda boenden. Projektet förväntas därmed kunna leda till förbättrad livskvalitet samt ökad delaktighet i vård och omsorg för äldre och närstående. Projektet beaktar även betydelsen av ledarskapet och organisationskulturen vid implementering av god palliativ vård. Genom att utvärdera en utbildningsmodell, bidrar projektet till att utveckla unik kunskap om hur palliativ vård kan utnyttjas i vård och omsorg av de mest sjuka äldre i särskilda boenden.
Projektet genomförs på som en utbildningsintervention genom workshops och coaching sessioner för personalen och anhöriga till äldre på 20 särskilda boenden i Kronobergs län och i Skåne län. Interventionen är baserad på tidigare genomförda pilotstudier. Totalt ingår 40 särskilda boenden i projektet och av dessa utgör hälften en kontrollgrupp.
Akronym | KUPA |
---|
Status | Slutfört |
---|
Gällande start-/slutdatum | 2015/01/01 → 2018/12/31 |
---|
År 2015 godkände FN:s medlemsstater 17 Globala mål för en hållbar utveckling, utrota fattigdomen, skydda planeten och garantera välstånd för alla. Projektet relaterar till följande Globala mål: