Integrerad och effektfull riskhantering i ett sammankopplat samhälle

I dagens samhälle är de flesta aktörer beroende av andra för att kunna hantera de risker vi står inför. Oavsett om det handlar om att bygga förmåga att hantera allvarliga översvämningar i en kommun eller om att öka robustheten i viktiga infrastruktursystem krävs att man arbetar tillsammans. Ingen kan längre skydda det som är skyddsvärt utan samarbete.

Detta ökade behov av samarbete syns tydligt både internationellt och i Sverige. Och utvecklingen innebär en stor förändring med avseende på förutsättningarna för att bedriva riskhantering. Från att ha varit något som enbart har betraktats som en intern angelägenhet inom olika organisationer, har aktörerna numera också ett gemensamt ansvar att tillsammans hantera risk – riskhantering har blivit gränsöverskridande i bemärkelsen att den korsar administrativa gränser.

Trots denna omfattande förändring bygger många av de metoder och procedurer som används för gränsöverskridande riskhantering på utveckling som har skett med fokus på arbete inom enskilda organisationer och i förhållandevis väl avgränsade system (t.ex. kärnkraft och kemisk processindustri). Att lära av riskhanteringsarbete i branscher där detta är väl utvecklat är visserligen positivt, men det är inte självklart att det går att överföra metoder som fungerar i väl avgränsade system till mer omfattande och komplexa sammanhang. En överhängande fara med en sådan överföring är att arbetet inte ger den förväntade effekten. Detta kan exempelvis innebära att risk- och sårbarhetsanalyser visserligen uppfyller alla formella krav, men att de inte i någon större utsträckning används som stöd för att värdera risk och motivera olika åtgärdsförslag ur ett helhetsperspektiv. Huruvida detta är ett utbrett problem idag är svårt att säga med säkerhet, men det finns indikationer att så skulle kunna vara fallet (se t.ex. Riksrevisionens granskning av Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete). Klart är i alla fall att gränsöverskridande riskhantering är en trend som växer sig allt starkare i Sverige och internationellt, och det finns ett tydligt praktiskt behov av vägledning när det gäller hur man bäst bedriver sådant arbete.

En annan trend som är tydlig handlar om vilka strategier som tillämpas för att hantera risk. Numera är det exempelvis många aktörer som bedriver kontinuitetshanteringsarbete, samt arbete som syftar till att utveckla sin förmåga att hantera kriser. Även begrepp som resiliens-hantering förekommer. I detta projekt utgår vi från en bred tolkning av vad riskhantering innbär, vilket gör att även dessa aktiviteter inkluderas.

Det övergripande syftet med projektet Integrerad och effektfull riskhantering är att bidra med kunskap om hur riskhantering bedrivs och bör bedrivas i sammanhang där flera aktörer är involverade. Fokus ligger på hur flera aktörer tillsammans hanterar risker snarare än på hur den interna riskhanteringen bedrivs. Vidare är syftet också att utveckla förslag på hur riskhanteringsarbetet bör utvecklas på ett effektfullt och integrerat sätt. Med det menar vi ett sätt som faktiskt påverkar riskhanteringens mål (vanligtvis att skydda liv och hälsa, miljö, samhällets funktionalitet, och så vidare) och som fungerar i ett sammankopplat samhälle där aktörer måste samarbeta med avseende på riskhantering.

Projektet fokuserar på generella riskhanteringsproblem, vilket innebär att vi både inkluderar riskhantering med avseende på händelser som inträffar förhållandevis ofta (t.ex. trafikolyckor) och händelser som kanske aldrig tidigare har inträffat i Sverige – fokus är på hela hotskalan. Detta innebär också att ett centralt problem som vi avser att studera och föreslå lösningar på är hur kunskapsöverföring mellan aktörer med avseende på vardags-, sällan-, och aldrig-händelser sker och bör ske. I slutändan är målet att kunna producera konkreta rekommendationer för hur vi i Sverige kan förbättra möjligheten att bedriva riskhantering, oavsett om man fokuserar på skydd mot olyckor, krishantering eller höjd beredskap, på ett effektivt sätt. Rekommendationerna skall sammanfattas i ett ramverk för integrerad riskhantering.

Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och genomförs av Lunds universitet och Karlstads universitet.