Lån, makt och moral. En etnologisk studie av lånandets sociala och kulturella betydelser i delningsekonomin och kreditsanhället

Delningsekonomi och kreditsamhälle är flitigt använda uttryck i dagens ekonomiska debatt. De utgör ramen för denna studie av låneverksamhet, eftersom lån och lånande är en så central ingrediens i bägge. I delningsekonomin är lånande önskvärt och oproblematiskt, i kreditsamhället ett nödvändigt ont. I massmedia och sociala medier är skildringar av lånande ofta färgade av starka åsikter och upprörda känslor. Detta säger oss att lån av olika slag är kulturellt brännbara zoner, som pekar ut social kategorisering, makt och moral kring pengar, ägande, rättvisa och tilldelade handlingsutrymmen i samhället. Projektets syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om de kulturella meningssammanhang och sociala praktiker som omgärdar lån av pengar och materiella ting i dåtidens, samtidens och framtidens Sverige.

Genom att undersöka hur lån diskursivt berättas, men också uppförs, materialiseras och förkroppsligas, vill jag granska hur 1900-talets vardag format - och formats av - föreställningar, normer och känslor kring kreditrelationer och lån av föremål, hur sociala relationer och nätverk av tillit och beroende har påverkats av lånepraktiker samt hur skillnader i synen på lån kan kopplas till intersektionella identitetsskapande faktorer som genus, ålder, klassbakgrund, etnicitet etc?

Insamling av intervjuer, frågelistsvar och utdrag från digitala diskussionsforum, liksom äldre folkminnen och arkivmaterial, kommer att utgöra basen i det empiriska materialet.