Läkare och läkande. Läkekonstens professionalisering i Sverige under medeltid och renässans.

I min avhandling studerar jag läkekonst i Sverige under medeltiden och renässansen (ca 1100-1600). Betoningen ligger på professionaliseringen av läkekonsten.

Jag analyserar de materiella och skriftliga lämningarna i ett brett kulturhistoriskt perspektiv.

Hur man hanterar umbäranden i form av sjukdom och skador är en grundläggande aspekt av ett samhälle. Det säger mycket om såväl världsåskådning som människosyn och påverkar på ett konkret och avgörande sätt människors livsvillkor i vardagen.

Inom mitt avhandlingsarbete intresserar jag mig för olika aspekter av läkekonst i Sverige under medeltid och renässans. Jag studerar den materiella kulturen i from av föremål (tex instrument och kärl) och miljöer (tex hospital, stadstomter eller kloster) och en rad skriftliga källor från de perioder jag intresserar mig för.

Med hjälp av dessa material vill jag försöka förstå hur förhållandena var i Sverige. Istället för att okritiskt applicera mer kända kontinental- och sydeuropeiska förhållanden på Norden och se likheter eller brister, eftersträvar jag att undersöka olika aspekter av läkekonsten här utifrån sina egna förutsättningar.

Jag diskuterar bland annat hur man hur man såg på kroppen och hur man uppfattade sjukdom och fysiskt lidande i olika kulturmiljöer, och vilka typer av läkekonst som utövades, av vilka och för vilka i samhället, samt hur läkekonsten allt mer professionaliserades.