Liberty, Law and Leviathan

Thomas Hobbes hävdar i Leviathan (1651) att frihet i det politiska samhället utgörs av frånvaron av lag. Här utforskas möjligheten att Hobbes, trots detta, betraktade lagen som möjliggörare av handling av ett visst slag. Utan lag kan man inte agera i egenskap av rättssubjekt. Centralt är idén om det tillståndet som en distinkt existensform, konstituerad av lag.

Detta är ett projekt inom forskningsprogrammet “Understanding Agency. Conceptions of Action, Human Nature and Value in the Western Philosophical Tradition”, som är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och involverar forskare från flera universitet och högskolor med Uppsala universitet som värd. Projektets centrala fokus är institutioner som begränsande och möjliggörande villkor för handling och som kontext för handlingars mening. I frånvaron av institutioner kan det vara omöjligt för individer att agera rationellt eller rätt av kollektiva skäl. Detta är viktigt för att förstå Thomas Hobbes argument för staten i Leviathan (1651). I frånvaro av institutionen lag – vars existens förutsätter en konstituerad stat – kan det inte finnas kollektiva skäl för handling eftersom det inte finns något kollektiv. Denna studie analyserar hur lag begränsar handling men också möjliggöra handling. Eftersom Hobbes är känd för att hävda att frihet i staten består av lagens tystnad kan det i förstone se ut som en vantolkning att hävda att han såg lag som facilitator för handling. För att inse hur han såg på detta behöver man förhålla sig till och förklara hur aktörskap kan konstitueras av regler, inte bara regleras av regler.