Vetandets enfald och mångfald. Ludvig Holbergs komedier som kunskapshistoria

Detta avhandlingsprojekt handlar om Ludvig Holbergs dramatiska författarskap och är tänkt att resultera i den första omfattande svenskspråkiga monografin om Holberg någonsin.

Avhandlingen är litteratur- och idéhistorisk, men har även en särskild kunskapshistorisk inriktning, såtillvida att jag sätter kunskapsbegreppet i centrum för analysen – både vad gäller litterär texttolkning och vad gäller studiet av de historiska och samhälleliga kontexter som Holberg ingår i under 1700-talets första hälft. Syftet med avhandlingen är, mer specifikt, att vidareutveckla förståelsen av Holbergs representationer av kunskap och okunskap. Det är sedan länge ett stort tema i Holbergforskningen, men alltför ofta har diskussionen i sekundärlitteraturen bara utgått ifrån den satiriska kunskapskritiken, det vill säga uppgörelsen med de lärda narrarna och pedanteriet i den tidigmoderna universitetsvärlden. Denna negativa aspekt är alltjämt viktig, och jag bygger vidare på den i avhandlingen, men jag kompletterar den med ett studium av den mer positiva konceptionen av kunskap i Holbergs dramatik, och analyserar likaså dialektiken dessa poler emellan.

Med utgångspunkt i naturrätten och eklekticismen som två centrala och delvis sammanlänkade idéhistoriska kontexter tar jag ett större grepp på det som en forskare har kallat Holbergs "entertainment epistemology", och belyser därigenom hur Holberg skildrar kunskapen inte bara som en enfald – som när lärdomspedanterna hånfullt satiriseras – utan också som en mångfald. Avhandlingen är således en studie i både kunskapskritik och kunskapsorganisation, och presenterar på detta sätt en ny teoretisk och historisk förståelse för det ömsesidiga beroendet av okunskap och kunskap, av agnotologi och epistemologi, i och bortom dennes verk.

Ambitionen är att avhandlingen ska vara av intresse inte bara för Holbergforskare och 1700-talsforskare, utan även för en allmän läsekrets som intresserar sig för kunskapens villkor och betydelse, historiskt såväl som idag. På ett helt säreget sätt, menar jag, öppnar detta författarskap upp dörren till det tidiga 1700-talets europeiska universitetsliv, och inbjuder oss därigenom till fortsatt och fördjupad reflexion kring vad kunskap är, vad den har varit, och möjligen till och med vad den skulle kunna vara.