Behovsbaserad skolfinansiering – en väg för att främja goda arbetsvillkor och minska personalomsättningen bland lärare?

Flera rapporter har uppmärksammat de svåra arbetsvillkor som lärare upplever och vi vet att lärare som yrkesgrupp oftare än andra byter arbetsplats eller lämnar yrket helt och hållet. Hög läraromsättning har en negativ inverkan då det förstärker den befintliga bristen på kvalificerade lärare och påverkar undervisningens kontinuitet, vilket negativt påverkar elevers inlärning.

Projektets syfte är att undersöka lärares arbetsvillkor och vilken roll dessa har för läraromsättning och anställning. Vårt fokus är Sverige och specifikt betydelsen av behovsbaserad skolfinansiering för att förbättra förutsättningar och villkor för att organisera och utföra arbete i svenska skolor. Projektet besvarar fyra frågor:

1. Vilka arbetsvillkor predikterar lärares frånvaro på grund av sjukdom och läraromsättning i Sverige?
2. Förbättrar behovsbaserad skolfinansiering arbetsvillkoren i skolor med en hög andel elever med invandrarbakgrund och socioekonomiskt utsatta elever?
3. Hur påverkar behovsbaserad skolfinansiering lärares anställningsvillkor?
4. Möjliggör mer finansiering för utsatta skolor att man kan attrahera och behålla lärare med hög utbildning och formell kompetens?

Projektet använder högkvalitativa svenska registerdata med data för alla lärare och deras arbetsvillkor i kombination med egeninsamlade data rörande kommunal skolfinansiering. Vi skapar en longitudinell databas där vi kan följa lärares beslut att byta skola eller att lämna yrket och kartlägger detta i förhållande till lärarnas arbetsmiljö och anställningsvillkor. För att undersöka kausala effekter av skolfinansiering på arbetsvillkor använder vi kvasi-experimentella metoder och analyserar förändringar i kommuners skolfinansieringspolicy. Ett fokus är på ojämlika arbetsvillkor inom och mellan kommuner samt skolor.