Nya samarbetsformer för främjande av trygg handel i utsatta stadsmiljöer

Idag finns 60 stadsdelar och bostadsområden i Sverige som klassificeras som utsatta av Polismyndigheten. När dessa områden upprustas finns två tydliga huvudstrategier. Den ena är att öka mångfalden av bostäder vad gäller till exempel storlek, standard och upplåtelseform. Den andra strategin går ut på att skapa trygghet och attraktivitet genom sådant som invånarna efterfrågar och som dessutom lockar dit besökare från andra delar av staden. Här ingår till exempel idrottshallar, lekplatser, parker, serveringar och inte minst detaljhandeln.

Handeln är central i utsatta områden. Många aktörer vittnar om hur avgörande det kan vara för en stadsdel att till exempel kunna behålla sin dagligvaruaffär. Utan bra service tenderar otrygghetens spiraler att sätta fart nedåt. Samtidigt är det långt ifrån självklart att handel är attraktivt att bedriva i områden som redan är utsatta. Den lokala köpkraften är svag och få kunder utifrån kommer dit. Trots att resonemangen verkar enkla är den internationella forskningen begränsad om relationen mellan trygghet och handel. Det finns en stor brist på forskning om handelns villkor i städers mindre attraktiva delar.

Syftet med detta forskningsprojekt är att bidra till utvecklingen av nya samarbetsformer för att främja trygg handel i utsatta stadsmiljöer. Projektet undersöker föreställningar, perspektiv och upplevelser om trygghet hos handelsaktörer som verkar i stadsdelar där brist på attraktivitet och trygghet gör det svårt att bedriva verksamhet. Målet är att bidra med ny kunskap om den fysiska handelns villkor bortom planerade köpcentrum och gågator. Denna kunskap ska kunna användas för att underlätta samarbetet mellan handlarna och andra aktörer såsom stadsplanerare, fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag, politiker, arkitekter, socionomer, poliser och aktörer inom utbildningsväsendet.