Nytt vin i nya läglar - Om förutsättningarna för ett modernt civilt försvar

Syftet med projektet är att utveckla ny kunskap och bättre förståelse för samhällets förutsättningar att utveckla, stärka och inrikta det civila försvaret. Projektets utgångspunkter är att dessa förutsättningar dels är annorlunda, dels mer komplexa än i tidigare perioder och att kunskap och förståelse för dessa förutsättningar utgör en nödvändig grund för den praktiska utformningen av det civila försvaret. Projektets övergripande problemställning centreras kring frågan hur förutsättningarna för det civila försvaret har påverkats av centrala förändringsprocesser i samhället. Hur ser förutsättningarna ut för staten (här statsförvaltning (inkl. länsstyrelser och andra myndigheter), regioner/landsting och kommuner) att utifrån övergripande mål för det civila försvaret utforma ändamålsenlig verksamhet? Projektets mål är att bidra till ökad policynära kunskap och förståelse för den kontext i vilken det nya civila
försvaret ska utformas. Detta mål realiseras genom vetenskapligt förankrad forskning i kombination med löpande interaktion med politiker och tjänstemän under projektets gång.

Förändrade förutsättningar återfinns framför allt inom tre olika områden, som också utgör analysnivåer i projektet: medborgarnivå, förvaltningsnivå och internationell nivå. Medborgarnivån aktualiserar frågor om legitimitet, fragmentering och samhällssammanhållning (invånarnas medvetenhet om och vilja att bidra till samhällssäkerheten samt deras tilltro till offentliga institutioner och det offentligas möjligheter att upprätthålla demokratiska fri- och rättigheter). Förvaltningsnivån fokuserar fenomen som decentralisering och privatisering, vilka har bäring på frågor om organisering, styrning och implementering av operativ verksamhet. Den internationella nivån tar sin utgångspunkt i frågan om på vilka sätt statens bi- och multilaterala interaktion med andra länder och i internationella fora inverkar på statens
beslutskapacitet, handlingsutrymme och organisering. Projektet organiseras i tre delstudier motsvarande dessa nivåer.

Projektets metodologiska ansats syftar till en konstruktiv (dvs förslagsställande och policynära) analys av det civila försvarets förutsättningar. För att möjliggöra konstruktiv analys genomförs för var och en av analysnivåerna inledningsvis en normativ analys för att etablera en idealbild, gentemot vilken sedan den empiriska analysen (de faktiska sakförhållandena) på respektive område relateras. I mötet mellan det normativa och empiriska uppstår möjligheten till konstruktiv analys. Projektet baseras på en mångfald konkreta arbetsmetoder (litteraturstudier, intervjuer, workshops och enkätundersökning). Denna pluralistiska ansats bidrar med möjligheten till triangulering där resultat baserade på en metod och en materialtyp vägs samman med resultat baserade på en annan metod och materialtyp. I projektgruppen finns omfattande erfarenhet från arbete med dessa metoder och därtill relaterade materialtyper, vilket borgar för delstudiernas genomförbarhet.

Projektet avser att publicera såväl akademiska texter (doktorsavhandling, forskningsantologi och åtminstone fyra vetenskapliga tidskriftsartiklar) som praktikerorienterade rapporter och beslutsunderlag ämnade för kommuner, myndigheter, Regeringskansliet och Försvarsberedningen. Projektarbetet avses att kommuniceras dels i form av ovannämnda publikationer, dels genom deltagande i årliga nationella akademiska konferenser samt under projektets sista år europeisk dito, dels genom anordnandet av en konferens på projektets tema i samarbete med Folk och Försvar. Vid projektets början avses att etableras en hemsida där projektgruppen regelbundet publicerar policy briefs på projektets olika delteman. Slutligen planeras för två workshops med praktiker för ömsesidigt kunskapsutbyte. Projektets målgrupper är politiker och tjänstemän på central, regional och lokal nivå samt forskarsamhället.

Projektet fokuserar i första hand på hur förutsättningarna för det civila försvaret har påverkats av förändringsprocesser i samhället på tre nivåer:
Medborgarnivån aktualiserar frågor om legitimitet, fragmentering och samhällssammanhållning. Med samhällssammanhållning avses invånarnas vilja att bidra till samhällssäkerheten samt deras tilltro till institutioner och det offentligas möjligheter att främja demokratiska fri- och rättigheter.
Förvaltningsnivån undersöker fenomen som decentralisering och privatisering, vilka har bäring på frågor om organisering, styrning och implementering av operativ verksamhet.
Internationella nivån tar sin utgångspunkt i frågan om hur statens bi- och multilaterala interaktion med andra länder och i internationella fora inverkar på statens beslutskapacitet, handlingsutrymme och organisering.
Projektets genomförande bygger på att vetenskapligt förankrad forskning utförs i kombination med löpande interaktion med politiker och tjänstemän.