”Arbetsskador och hälsa inom olika samhällsklasser under tidigmodern tid – med utgångspunkt i skelettmaterial”

Vad berättar de skriftliga källorna om hälsa och arbete i Sverige under tidig modern tid? Och vilken bild ger skeletten? Avhandlingen kommer att fokusera kring dessa frågor genom jämförelser mellan skelett från en tidig industriell miljö (Sala silvergruva i Västmanland) och en högstatusmiljö (Uppsala domkyrka).

Inom svensk osteologisk forskning har undersökningar av skelettmaterial från perioden tidigmodern tid hittills inte gjorts i någon större omfattning. Och det har en naturlig förklaring - den typen av material dyker sällan upp inom uppdragsarkeologin, eftersom kyrkogårdar sällan är objekt för exploatering i någon högre grad. Av en slump fick min dåvarande arbetsgivare SAU (i Uppsala) 2003 en förfrågan om att undersöka Sala silvergruvas begravningsplats i syfte att lokalisera en kyrkobyggnad. Efter förundersökningen 2004 kunde vi konstatera att skeletten var tämligen bra bevarade. 2007 startade projektet ”Hälsotillstånd, arbetsskador och tungmetallförgiftningar i 1500-1600-talets Sverige med utgångspunkt från befolkningen i Sala gruvby.” 2008–09 och 2011 undersöktes kyrkogården och ett drygt 100-tal skelett plockades upp.

Avhandlingens övergripande målsättning är att undersöka hur den sociala miljön har påverkat människors hälsa, och hur arkeologiska och osteologiska data överensstämmer med historiskt källmaterial. Materialet består bl a av skelett från en tidig industriell miljö (Sala silvergruva, Västmanland) och från Uppsala domkyrka. Framför allt kommer diet, tecken på näringsbrist och andra sjukdomar, arbetsrelaterade och akuta skador (trauma) undersökas via osteologiska analyser. Den osteologiska analysen kompletteras med isotopanalyser av framför allt kväve och kol för undersökningar av diet och med analyser av tungmetaller i skeletten.