Projektinformation
Populärvetenskaplig beskrivning
Projektet syftar till att undersöka relationen mellan fonologi, prosodi och morfosyntax vid inlärningen av franska av
en- och tvåspråkiga (svensk-franska) barn samt av vuxna tredjespråksinlärare (L1 är svenska). Fokus kommer att vara
på uppkomsten av determinerare (t ex artiklar) och ett antal egenskaper kopplade till dessa.
Projektet syftar till att undersöka relationen mellan fonologi, prosodi och morfosyntax vid inlärningen av franska av
en- och tvåspråkiga (svensk-franska) barn samt av vuxna tredjespråksinlärare (L1 är svenska). Fokus kommer att vara
på uppkomsten av determinerare (t ex artiklar) och ett antal egenskaper kopplade till dessa.
Projektet startar i den etablerade observationen att tidigt barnspråk bl a karakteriseras av ett stadium där funktionsord
inte alltid produceras. Barn som lär sig franska i tidig ålder utvecklar en första fonologisk kategori eller enhet som
bygger på franskans betoningsmönster. De tidiga artiklar som fransktalande barn ändå producerar utmärks av att de
ingår i denna enhet. Determinerarna är på så vis snarast en del av substantivet och har ingen separat status. Barnens
utveckling består i att segmentera ut artikeln från substantivet och tilldela artikeln en egen representation.
När vuxna lär sig franska är utvecklingen mycket annorlunda. Vuxna startar sin inlärning med tydligt segmenterade
artiklar, men dessa tycks ha en helt annan fonologisk status än motsvarande determinerare hos fransktalande barn .
Vår huvudsakliga hypotes är att det sätt på vilket barn respektive vuxna lär sig determinerare har betydelse för andra
delar av den språkliga utvecklingen, bl a hur sk sandhi-fenomen som liaison och elision kommer att utvecklas. Detta
är fenomen som beror mycket av hur ordgränsen till vänster (left edge) processas.
en- och tvåspråkiga (svensk-franska) barn samt av vuxna tredjespråksinlärare (L1 är svenska). Fokus kommer att vara
på uppkomsten av determinerare (t ex artiklar) och ett antal egenskaper kopplade till dessa.
Projektet syftar till att undersöka relationen mellan fonologi, prosodi och morfosyntax vid inlärningen av franska av
en- och tvåspråkiga (svensk-franska) barn samt av vuxna tredjespråksinlärare (L1 är svenska). Fokus kommer att vara
på uppkomsten av determinerare (t ex artiklar) och ett antal egenskaper kopplade till dessa.
Projektet startar i den etablerade observationen att tidigt barnspråk bl a karakteriseras av ett stadium där funktionsord
inte alltid produceras. Barn som lär sig franska i tidig ålder utvecklar en första fonologisk kategori eller enhet som
bygger på franskans betoningsmönster. De tidiga artiklar som fransktalande barn ändå producerar utmärks av att de
ingår i denna enhet. Determinerarna är på så vis snarast en del av substantivet och har ingen separat status. Barnens
utveckling består i att segmentera ut artikeln från substantivet och tilldela artikeln en egen representation.
När vuxna lär sig franska är utvecklingen mycket annorlunda. Vuxna startar sin inlärning med tydligt segmenterade
artiklar, men dessa tycks ha en helt annan fonologisk status än motsvarande determinerare hos fransktalande barn .
Vår huvudsakliga hypotes är att det sätt på vilket barn respektive vuxna lär sig determinerare har betydelse för andra
delar av den språkliga utvecklingen, bl a hur sk sandhi-fenomen som liaison och elision kommer att utvecklas. Detta
är fenomen som beror mycket av hur ordgränsen till vänster (left edge) processas.
Status | Slutfört |
---|---|
Gällande start-/slutdatum | 2015/01/01 → 2016/12/31 |
Finansiering
- Crafoordska stiftelsen