Our House:- om skolbyggnadens och klassrummets betydelse för undervisning

Under olika tider har skolbyggnader uttryckt olika idéer om och ambitioner med skolundervisningen (Palmberg-Eriksson 2000, Bengtsson 2011). Det spännande med mångfalden av skolbyggnader är att många av dem fortfarande fungerar som skolor, trots sina inbördes olikheter Målen för den utbildning som idag bedrivs i de gamla lärdomspalatsen med sina vindlande trappor, långa korridorer och rader av klassrum är identiska med de mål som gäller för den utbildning som bedrivs i 70-talets hemvistskolor. Detta skapar ett slags levande laboratorium för forskare som intresserar sig för relationen mellan fysisk skolmiljö och pedagogisk praktik. Det skapar också intressanta utgångspunkter för de utbildningsforskare som får möjlighet att följa processen när äldre skolor ska byggas om och moderniseras eller när lärare och elever flyttar in i nybyggda skolor.
Sveriges befolkning växer och Boverket (2022) bedömer att det behöver byggas mer än en halv miljon nya bostäder bara till 2027. Med nya bostäder och bostadsområden följer behov av nya skolor och förskolor. Och inte bara det, befintliga skolor behöver renoveras och moderniseras.
Tidigare fanns det normalritningar och centrala normer för skolor och förskolor. Idag finns det inga sådana regler. Att bygga eller bygga om en skola är istället en process med många viljor, traditioner och aktörer: kommunala politiker och tjänstemän, arkitekter, byggföretag, skolledare, lärare och ibland även elever. Processen är intressant för den utbildningsvetenskapliga forskningen eftersom den fysiska miljön här knyts till den pedagogiska praktiken på ett sätt som mer sällan görs när skolbyggnaderna redan finns. I planeringsfasen utgår de olika aktörerna från att det finns en relation mellan det fysiska rummet och den pedagogiska praktiken och att rummet kan stödja både undervisning och lärande (Woolner & Stadler-Altmann 2021). Frågor som forskare inom detta fält ställer är exempelvis: Vilka förhoppningar knyts till olika typer av skolbyggnader, hur påverkas utformningen av dem av pedagogiska ambitioner, hur förhandlas målen med skolan av dess olika aktörer och hur samverkar den fysiska utbildningsmiljön med den pedagogiska praktiken? (se exempelvis Frelin & Grannäs 2022, Rönnlund, Bergström & Tieva 2021, Niemi 2021, Woolner & Stadler-Altmann 2021, Ball m fl 2012, Bjurström 2000, 2004).
Just dessa frågor är också närvarande i föreliggande studie, där vi följer ett kommunalt skolbyggnadsprojekt från planeringsstadiet till och med den nystartade skolans första år i nybyggda lokaler. Skolan, en gymnasieskola i en medelstor svensk kommun, ska få helt nya, arkitektritade och påkostade lokaler. På grund av brist på utbildningsplatser i kommunen, fick den dock starta i förtid och under sina första tre år har den varit inrymd i lika många tillfälliga lokaler. När de permanenta lokalerna är färdiga att flytta in i hösten 2023 kommer skolan att ha varit verksam i fem år. De provisoriska lokaler den varit inrymd i, har i sin tur haft olika karaktär: första året bedrevs verksamheten i källaren till en grundskola från 1960-talet. Andra året var skolan inrymd i ett påkosta så kallat folkskolepalats från 1870-talet (jfr Palmberg-Eriksson 2000), ritad av en av sin tids stora arkitekter. Från och med år tre har skolan huserat i lokaler som aldrig varit avsedda att användas för undervisning, utan ursprungligen uppfördes för en statlig myndighet. I takt med att elevantalet vuxit har skolan också till en del använt sig av baracker i kombination med att undervisningen under pandemin bedrevs på distans.
Mot bakgrund av ovanstående erbjuder den här skolan och dess personal och elever unika erfarenheter av undervisning i olika slags skolbyggnader och lika unika möjligheter för oss att studera relationen mellan fysisk skolmiljö och pedagogisk praktik.
Skolan har en tydlig pedagogisk vision, som det är tänkt att den nybyggda skolbyggnaden ska svara mot när den står klar. Visionen har dock varit i kraft även i de tillfälliga lokalerna. Innebörden av visionen är att undervisningen och lärandet på skolan ska vara utmaningsbaserat, kollektivt och när det är möjligt även ämnes- och programöverskridande.
Personalen som rekryterats till skolan har valts ut för att de vill jobba i enlighet med den här pedagogiska visionen. De har dock fått brottas med särskilda utmaningar under skolans första år, dels för att undervisningen bedrivits i provisoriska lokaler som inte varit särskilt anpassade till visionen, dels för att få elever sökt sig till skolan för att de varit intresserade av skolans pedagogiska profil. Många elever har istället börjat på skolan för att deras betyg inte räckt till för att komma in på någon av kommunens övriga, mer etablerade och kulturellt kapitalstinna gymnasieskolor (jfr Blennow, Bosseldal & Malmström 2021).
Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka samspelet mellan fysisk studiemiljö och undervisning – så som det framträder i pågående praktik, men också som styrmedel och erfarenhet. I tidigare forskning visar sig inställningen till klassen och klassrummet som organiserande princip vara en vattendelare vid skolbyggnadsprojekt (se nedan). Klassrummets föreställda och erfarna roll för undervisning är också en central aspekt av vår studie.
Studien består av två delprojekt.
Det första delprojektet syftar till att genom dokumentanalys och intervju med nyckelpersoner i skolbyggnadsprojektet synliggöra vilka pedagogiska förväntningar som knyts till den nya skolbyggnaden och hur den, genom sin utformning, är tänkt att bidra till att uppfylla dessa. Här uppmärksammar vi särskilt hur texterna förhåller sig till klassrummet som primär studiemiljö och till dikotomier som ny-gammal, flexibel-statisk, öppen-sluten, aktiv-passiv och innovativ-traditionell. Det vänstra ordet i varje par är nämligen framträdande i många skolbyggnadsprojekt idag, och spåras tillbaka till idéer som uttryckts på global nivå, inte minst i form av OECD:s nyckelkompetenser (se exempelvis Frelin, Grannäs & Rönnlund 2021, Rönnlund, Berglund & Tieva 2021, Grannäs & Stavem 2021, Niemi 2021). I detta delprojekt ligger alltså fokus på skolbyggnaden som styrmedel och hur politiker och tjänstemän vill använda sig av den fysiska miljön för att påverka lärares praktik.
Det andra delprojektet syftar till att konkret undersöka relationen mellan fysisk studiemiljö och pedagogisk praktik och erfarenheter av detsamma. Förändras undervisningen när den fysiska studiemiljön förändras? Och i så fall hur? Lejonparten av detta delprojekt utgörs av deltagande klassrumsobservationer. Vi kommer att följa lärare som undervisar ett visst kursmoment i sitt ämne dels när detta görs i de tillfälliga lokalerna läsåret 2022-2023, dels när samma kursmoment undervisas i de nya skollokalerna, läsåret 2023-2024. Syftet med de deltagande observationerna är att undersöka om och i så fall undervisningen förändras när den fysiska studiemiljön förändras. Observationerna kommer att följas upp med intervjuer med berörda lärare. I detta delprojekt står alltså pågående praktik och erfarenheter i fokus.
Målet med studien är att generera kunskap om möjliga relationer mellan fysisk studiemiljö och pedagogisk praktik och hur olika förväntningar som knyts till en viss fysisk studiemiljö kan användas för att försöka styra lärares undervisning. Ett viktigt mål med studien är också att synliggöra att den fysiska miljön är en aktör i den pedagogiska praktiken och att den som sådan kan fungera både som hinder och resurs för lärare i deras undervisning. Denna aspekt av studien är viktig, då den kan fördjupa alternativt utmana vissa antaganden som återkommer i många skolbyggnadsprojekt, som att flexibilitet och öppenhet är närmast givna positiva kvaliteter. Måhända är relationen mellan lärare, elever och fysisk miljö mer komplex och kontextbunden än att det enkelt går att peka ut en viss arkitektur som mer lämplig för undervisning än en annan.
Referenser

Alerby, E., Bengtsson, J., Bjurström, P., Hörnqvist, M.-L., & Kroksmark, T. (2006). Det fysiska rummets betydles i lärandet [The importance of physical space in learning] (pp. 7–14). Vetenskapsrådets rapportserie 15. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Ball, Stephen J, Maguire, Meg, Braun, Annette (2012). How Schools do Policy, Policy enactments in secondary schools. Oxon: Routledge.
Barad, Karen Michelle (2007), Meeting the universe halfway: quantum physics and the entanglement of matter and meaning, Duke University Press, Durham, N.C.,,

Bengtsson, Jan, Ed. 2011. Educational Dimensions of School Buildings. Frankfurt: Peter Lang
Biesta, Gert (2019).Creating spaces for learning or making room for education? New parameters for the architecture of education. I H.M. Tse, H. Daniels, A. Stables & S. Cox (red.) Designing buildings for the future of schooling: contemporary visions for education. London: Routledge.
Bjurström, P. (2000). Att anpassa skolbyggnader till nya arbetsformer. En fallstudieundersökning av grundskolor byggda på 1950- och 60-talet. Kungliga tekniska högskolan, Arkitekturskolan. Forskningspublikation 2000: 10. Stockholm: Arkitekturskolan.
Bjurström, P. (2004). Att förstå skolbyggnader [Understanding schoolbuildings]. Kungliga tekniska högskolan, Arkitekturskolan. [Doctoral thesis 2004: 2]. Stockholm: Arkitekturskolan.
Blennow, Katarina, Bosseldal, Ingrid & Malmström, Martin (2021). Visions and Resistance: The Establishment of a New School in a Marketized Educational Landscape. Konferensbidrag, presenterat vid ECER 2021.
Borup, Mads., Brown, Nik., Konrad, Kornelia, & Van Lente, Harry (2006). The sociology of expectations in science and technology, Technology Analysis & Strategic Management, 18(3-4), 285- 298. DOI: 10.1080/09537320600777002.
Boverket (2022). Skolor och förskolor – exempelsamling. [Elektronisk resurs] https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/skolor-och-forskolor/
Daniels, Harry, Tse, Hau Ming, Stables Andrew & Cox Sarah (2017) Design as a social practice: the design of new build schools, Oxford Review of Education, 43:6, 767-787, DOI: 10.1080/03054985.2017.1360176
Frelin, Anneli, Grannäs, Jan & Rönnlund, Maria (2021) Transitions in Nordic school environments – an introduction, Education Inquiry, 12:3, 217-224, DOI: 10.1080/20004508.2021.1947625
Frelin, Anneli & Grannäs, Jan (2022). Teachers´ pre-occupancy evaluation of affordances in a multi-zone flexible learning environment – introducing an analytical model. Pedagogy, Culture & Society 30:2, s. 243-259.
Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff. Fängelsets födelse. Lund: Arkiv förlag.
Goffman, Erving (2020). Självframställning i vardagslivet. Sjunde upplagan Lund: Studentlitteratur
Grannäs, Jan & Stavem, Siv Marit (2021) Transitions through remodelling teaching and learning environments, Education Inquiry, 12:3, 266-281, DOI: 10.1080/20004508.2020.1856564
Hillier, Bill and Hanson, Julienne (1984). The social logic of space. Cambridge: Cambridge University
Press.
Kreeta Niemi (2021) ‘The best guess for the future?’ Teachers’ adaptation to open and flexible learning environments in Finland, Education Inquiry, 12:3, 282-300, DOI: 10.1080/20004508.2020.1816371
Palmberg-Eriksson, Stina (2000). Skolhuset som samhällsspegel [Elektronisk resurs]: lärarhandledning. Stockholm: Riksantikvarieämbetet Tillgänglig på Internet: http://www.raa.se/publicerat/br2000_1.pdf
Rosén Rasmussen, Lisa (2021). Building Pedagogies. A historical study of teachers’ spatial work in new school architecture, Education Inquiry, 12:3, 225-248, DOI: 10.1080/20004508.2020.1857495
Rönnlund, Maria, Bergström, Peter & Tieva, Åse (2021). Tradition and innovation. Representations of a “good” learning environment among Swedish stakeholders involved in planning, (re)construction and renovation of school buildings, Education Inquiry, 12:3, 249-265, DOI: 10.1080/20004508.2020.1774239
Sailer, K. (2019). Corridors, classrooms, classification. I H.M. Tse, H. Daniels, A. Stables & S. Cox (red.) Designing buildings for the future of schooling: contemporary visions for education. London: Routledge.
Tse, Hau Ming, Daniels, Harry, Stables, Andrew & Cox, Sarah (red.) (2019). Designing buildings for the future of schooling: contemporary visions for education. London: Routledge.
Westberg, Johannes (2015). Att bygga ett skolväsende [Elektronisk resurs] Folkskolans förutsättningar och framväxt 1840–1900. Nordic Academic Press
Pamela Woolner & Ulrike Stadler-Altmann (2021). Openness – flexibility – transition. Nordic prospects for changes in the school learning environment, Education Inquiry, 12:3, 301-310, DOI: 10.1080/20004508.2021.1957331