Panoptikon i pissoaren - Stockholms sexuella geografi 1944-1968

I Sverige avkriminaliserades samkönat sex 1944 och under 1950-talet började en självidentifierat homofil rörelse med privata mötesplatser växa fram. Men tillfälliga och anonyma möten i stadens offentliga rum spelade fortsatt en viktig roll för män som sökte sex med andra män. Samkönade manliga begär som tog plats i det offentliga rummet sågs som ett samhällsproblem och i samband med den så kallade Kejne-affären 1951 beordrade Stockholms överståthållare polisen att skapa en så kallad homosexkommission, som övervakade pissoarer och andra offentliga miljöer som användes av män i syfte att etablera tillfälliga sexuella kontakter med andra män.
Den stora staden och dess mikrogeografi av möjliga mötesplatser har en framträdande plats i det historiska studiet av samkönat begär. Staden har också en nyckelplats i studiet av sexualitet och rum, där den ofta pekas ut som en plats för både större möjligheter för avvikande sexualiteter och som en plats med större kontroll och disciplinering av sexualitet. En jämförelse mellan Stockholm och större europeiska städer där homosexualitet fortfarande var kriminaliserat visar att polisens praktiker var väldigt lika, och att de i huvudsak ingrep när samkönade begär syntes i det offentliga rummet. Även om homosexualitet var avkriminaliserat var uppenbarligen förutsättningarna för iscensättanden av samkönat begär tydligt platsbundna, i det offentliga rummet betraktades det av polisen som ”kriminell homosexualitet” och möttes med reglerande praktiker. Arbetet dokumenterades i månatliga rapporter och gav upphov till ett stort antal förundersökningar och domar.
Detta tidigare outforskade källmaterial låter mig undersöka en del av Stockholms sexuella geografi och uppfylla projektets syfte som är att undersöka hur urbana rum, sexuella begär och polisiär reglering samkonstrueras. Projektet kommer besvara två huvudsakliga forskningsfrågor. För det första hur män iscensatte samkönat begär i det urbana rummet. För det andra hur polisen försökte reglera iscensättandet av samkönade manliga begär i det urbana rummet.
Ur kommissionens systematiska övervakning kan en bild av vilka platser i det offentliga rummet som användes för sexuella möten, vilken typ av män som använde dem och hur de rörde sig mellan olika platser. Genom att koda platserna med geografiskt informationssystem (GIS) kommer jag visualisera en skiftande sexuell geografi och få ett överskådligt sätt att presentera förändringar över tid. I förundersökningar och domar återfinns mer detaljerade skildringar av enskilda fall. Genom dem kommer jag kunna visa hur iscensättandet av samkönat manligt begär gick till i stadens offentliga rum, från blickar till fullbordade sexuella handlingar. Utifrån beskrivningarna kommer jag också kunna resonera kring hur stadens platser blev en del av både begär och övervakning, hur vissa miljöer lånade sig åt vissa typer av handlingar och försvårade andra, samt hur platser kodades om genom både iscensättanden av samkönat begär och polisens övervakning. Källmaterialet låter mig också undersöka vilka platser och typer av män polisen synliggjorde genom sin övervakning, vilket slags kunskap om homosexualitet som polisen skapade genom sin övervakning samt hur synliggörande och kunskapsproduktion vävdes samman i mer direkta reglerande och disciplinerande tekniker för att styra bort samkönat begär från stadens offentliga rum.
Projektet förnyar det historiska studiet av samkönat begär genom att lämna frågor om identitet för att i stället fokusera på handlingar och genom att låna teoretiskt perspektiv från fältet queer geography vilket låter mig analysera stadens offentliga rum som både skapat av och viktigt för skapande av samkönat begär. Fältet queer geography förnyas i sin tur genom dels ett historiskt perspektiv som låter mig synliggöra förändringar och kontinuiteter över en längre tid och metodologiskt genom bruket av ett omfångsrikt historiskt källmaterial. På ett mer övergripande samhälleligt plan ligger projektets betydelse i att det blir del av en kritisk diskussion om det maktfyllda mötet mellan enskilda individer och polismakten vilket kan hjälpa oss att förstå likande relationer mellan sexuella minoriteter, stadens offentliga rum och företrädare för myndigheter i vår egen samtid.