Boendets betydelse för hälsa och välmående har alltmer uppmärksammats inom åldrandepolitiken i Europa. Många länder har politiska riktlinjer som stödjer åldrande i det egna hemmet, med insatser framför allt för att förbättra den fysiska miljön och tillhandahålla vård. Denna inriktning tenderar dock att bortse från åldrandets föränderliga karaktär. Boendebehoven ändras med åldern och de olika livsförändringar som följer. Studier har å ena sidan visat på samband mellan boende och hälsa och å andra sidan även mellan livsförändringar och hälsa i senare skeden av livet. Däremot är forskning om livsförändringar i kombination med upplevda boendeaspekter i relation till kännetecken på gott åldrande närmast obefintlig.
Syftet med projektet är att öka kunskapen om det dynamiska samspelet mellan upplevda boendeaspekter och livsförändringar. Syftet är också att studera hur sådana samband påverkar hälsa, välmående, funktion och social delaktighet under åldrandet. Projektet använder blandade metoder och omfattar tre studier. En longitudinell kvantitativ studie kommer att använda data från den skånska delen av den nationella studien om åldrande och äldres vård och omsorg (SNAC ). Data över 12 år kommer att användas för att fastställa vilka upplevda boendeaspekter som predicerar kännetecken på ett gott åldrande, samt vilka livsförändringar som är mest betydelsefulla. En kvalitativ studie kommer validera resultaten och med hjälp av fokusgrupper undersöka hur äldre i Sverige och Tyskland resonerar kring livsförändringar i relation till upplevda boendeaspekter. I en tredje studie kommer de kvantitativa och kvalitativa resultaten syntetiseras för att fördjupa kunskapen och utveckla en modell kring de komplexa förhållandena mellan upplevda boendeaspekter, livsförändringar och kännetecken på ett gott åldrande. Kunskap om sådana samspel är en förutsättning för att utveckla hälsofrämjande åtgärder som stödjer boendebeslut under åldrandet och möjliggör äldres delaktighet i samhället.