Populist Post-truth Politics, and the Limits of Hermeneutics

Mot bruk av alternativa fakta hävdas det att politik ska grundas på fakta och evidens, men då förbises viktiga drag i politiken. Ricœur’s idéer om ”tolkningarnas konflikt” kan vara en möjlighet att komma förbi det. Men fungerar detta i en diskurs hårt präglad av just alternativa fakta och fake news?

En politisk diskurs som präglas av alternativa fakta och fake news kan kallas post-sanningspolitik. Ledet ”post-” pekar här på en diskurs som är likgiltig för sanningen genom att vara fakta-resistent och uttrycka en hållning att man helt enkelt kan tro vad man vill. För att motarbeta detta menar många att det är viktigt att kräva att politiska diskursen baseras på sanning, fakta och evidens. Projektets utgångspunkt är att detta är problematiskt då viftandet med fakta och evidens tycks till föga nytta, men också då en fokusering på fakta förbiser viktiga och grundläggande drag i politiken.
Projektet avser därför undersöka andra strategier för att kritiskt granska politiska diskurser. Detta görs genom att undersöka filosofen Ricœur’s idéer om ”tolkningarnas konflikt”. Ricœur menar att kunskap inte kan vara absolut och att olika tolkningar bör ses som en förutsättning för kunskap. Detta kan ses som ett sätt att beskriva post-sanningens politik samtidigt som det kan utgöra ett sätt att tackla utmaningarna med alternativa fakta och fake news.
Frågan är på vilket sätt Ricœurs tänkande om tolkningarnas konflikt kan bidra till att skapa instrument för att kritiskt granska politiska diskurser utan enkla hänvisningar till sanning, fakta eller evidens, och vilka hinder som kan finnas för att denna hermeneutik ska kunna bidra. Ytterst är frågan om Ricœurs hermeneutik trots en lovande ansats är otillräcklig i post-sanningens tid.