Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande

Syftet med detta projekt är att etablera en nationell transdisciplinär plattform för forskning och utveckling om upphandling inom samhällsbyggnadsområdet. Projektet är förankrat i den nationella samverkansorganisationen Sveriges Bygguniversitet och engagerar även forskare inom rättssociologi och statsvetenskap. Den byggda miljön har en nyckelroll i en hållbar samhällsutveckling. Anpassning till ett förändrat klimat och en allt äldre befolkning, möjligheten att uppfylla energi- och miljömål, människors livsmiljö och många funktioner i näringsliv och samhälle är beroende av den byggda infrastrukturen. Under de närmaste åren kommer en stor del av våra byggnader och anläggningar också att behöva ersättas eller renoveras, ofta med nära koppling till social utveckling. Byggnadsarbeten och projekteringstjänster upphandlas nästan alltid från externa leverantörer och detta gäller även många planeringsuppdrag och driftsåtaganden. Hur upphandlingen går till ? vilka krav som ställs, hur kvalitet och kompetens värderas i förhållande till pris, hur leverantören ersätts och hur kraven följs upp ? är avgörande inte bara för resultaten av varje upphandling utan också för kompetensutveckling och innovation i sektorn som helhet. Upphandlingen påverkar också arbetsmiljö och utrymmet för korruption, svartarbete och annan kriminalitet. Inom samhällsbyggnadssektorn har beställarna traditionellt anlitat arkitekter och tekniska konsulter för att ta fram detaljerade specifikationer för det som ska byggas och sedan upphandlat entreprenörer på lägsta pris. Men om uppdraget behöver anpassas till förändrade förutsättningar, som vid renoveringsarbeten eller sjukhusbyggande, fungerar en flexibel genomförandeform som tillåter mer samarbete mellan konsulter och entreprenörer ofta bättre. Den traditionella modellen uppmuntrar heller inte till nytänkande och innovation. Om byggsektorn ska kunna förena framtida krav på ekologisk och social hållbarhet med ekonomisk hållbarhet måste beställarna öka sin kompetens för att arbeta med alternativa och mer innovativa samverkansformer. Detta gäller både privat och offentlig upphandling, men förutsättningarna är mer komplexa på den offentliga sidan. För den offentliga upphandlingen ställer både EU-direktiv och lagen om offentlig upphandling särskilda krav på transparens, likabehandling och formalia. Komplexiteten har ökat över tid när ramavtalsbestämmelser har skärpts, möjligheter att överpröva tilldelningsbeslut har ökat och nya upphandlingsformer har tillkommit. Upphandlingsutredningen har nyligen kritiserat svensk offentlig upphandling för att priset får för stor betydelse för valet av leverantör och att dålig uppföljning av det som faktiskt levereras snedvrider konkurrensen. Eftersom olika domstolar och olika offentliga stödfunktioner tolkar regelverket på olika sätt finns också stor osäkerhet kring vilka krav som kan ställas på ekologisk och social hållbarhet. Byggverksamhet tillhör de mest komplexa områdena, där man behöver integrera generell kompetens inom offentlig upphandling med kunskap om byggsektorns specifika förutsättningar, kontrakt och verktyg. Syftet med forskningsplattformen är att ta fram ny kunskap dels om hur upphandling kan bidra till ökad effektivitet, kvalitet och utveckling i samhällsbyggandet och dels om upphandling som system ? vilka faktorer formar upphandlingspraxis och hur kan systemet utvecklas så att lärandet förbättras? Projektet ska involvera och hämta erfarenheter från all relevant svensk forskning och samarbeta med centrala internationella miljöer. Samverkan med näringsliv och samhälle etableras på både nationell och lokal nivå. Denna breda bas ska säkerställa att resultaten får tillräcklig tyngd för att väsentligt bidra till en upphandlingspraxis som stödjer utvecklingen mot ett hållbart samhällsbyggande.