Det argumenteras allt oftare för att alternativa boendeformer, diskuterade under paraplybegrepp som ”bogemenskap” eller ”collaborative housing”, skulle vara särskilt lämpliga för att möta olika hållbarhetsutmaningar kopplade till bostads- och stadsutveckling. Detta projekt bidrar med en kritisk, interdisciplinär undersökning av sådana påståenden och ställer frågan: Kan alternativa boendeformer bidra till att nå omfattande hållbarhetsmål och vilka är hindren respektive möjligheterna för detta? Detta syfte utforskas genom djupgående analys och jämförelse av framväxandet av idéer och praktiker i Sverige och Danmark, två länder som ofta ses som föregångare och där alternativa boendeformer också har varit relativt framgångsrika. Projektet utgår ifrån historisk institutionalism och stigberoende för att analysera den historiska utvecklingen av alternativa boendeformer avseende deras geografiska, politiska och institutionella kontexter, samt identifiera hinder såväl som möjligheter. Vidare kopplar projektet till forskning kring hållbar omställning för att utvärdera på vilket sätt alternativa boendeformer kan sägas möta hållbarhetsmål och -utmaningar. Genom detta söker projektet att göra ett viktigt teoretiskt och empiriskt bidrag till forskning kring alternativa boendeformer och med särskilt fokus på den svenska kontexten, förse politiker, planerare och aktivister med underlag för att möta bostadsrelaterade hållbarhetsutmaningar.