Moståndskraftiga ekosystem i Sverige; kan vi främja hållbarhet genom hyggesfritt skogsbruk och återvätning av våtmarker

Projekt: Forskning

Projektinformation

Beskrivning

Extrema väderhändelser som värme- och köldvågor, kraftig nederbörd, torka eller stormar, har ökat de senaste decennierna med en stark påverkan på både miljö och de mänskliga samhällena.När dessa extrema väderhändelser blir vanligare och allvarligare, är det avgörande att förstå ekosystems motståndskraft för att stå emot och återhämta sig från dem.

Extrema väderhändelser som värme- och köldvågor, kraftig nederbörd, torka eller stormar, har ökat de senaste decennierna med en stark påverkan på både miljö och de mänskliga samhällena. När dessa extrema väderhändelser blir vanligare och allvarligare, är det avgörande att förstå ekosystems motståndskraft för att stå emot och återhämta sig från dem. Om ekosystemet försvagas till följd av en extrem väderhändelse kan ett motståndskraftigt ekosystem återhämta sig till det ursprungliga tillståndet inom kort. Däremot påverkas ett icke-motståndskraftigt ekosystem allvarligt, vilket leder till förlängda återhämtningstider, eller till och med hindrar det från att återgå till sitt ursprungstillstånd. Att öka förståelsen för ekosystems motståndskraft mot extrema väderhändelser är därför avgörande för att vägleda hur vi bör bruka ekosystem, samt hur vi bäst bevarar dem i tider med ökat antal extremväderhändelser. Inom detta projekt planerar vi att kartlägga ekosystems motståndskraft mot extremväderhändelser över hela Sverige med hjälp av satellitbaserad fjärranalys. Satelliter ger en unik fördel i det att de erbjuder en möjlighet att övervaka hela vår planets yta. Detta gör det möjligt att studera extrema väderhändelsers inverkan på ekosystem över stora områden och över en längre tidsperiod. En av de viktigaste fördelarna är att vi kan fånga förhållanden före, under och efter de extrema väderhändelserna, vilket ger en helhetsbild av hur ekosystem påverkas av händelsen. Vi skall använda satellitdata till att uppskatta hur ekosystems produktivitet förändrades vid tillfällen med extremväder över hela Sverige för att uppskatta ekosystemens motståndskraft mot de olika extremväderhändelserna. Dels skall vi undersöka hur mycket produktiviteten förändrades under en händelse, men även uppskatta hur lång tid det tar för ekosystemet att återhämta sig till samma produktivitetsnivå som innan händelsen. När vi väl har dessa kartor skall vi använda dem till att studera motståndskraften i två av Sveriges viktigaste ekosystem, skogar och våtmarker. Sverige täcks till 60% av skog, och skogsbruket spelar en mycket stor roll för Sveriges ekonomi. Även om skogsbruk har studerats noga, är det förvånande lite man känner till om hur motståndskraftiga skogar med olika typer av skogsbruk är. Den vanligaste typen av skogsbruk är så kallad hyggesbruk, där man kalhugger skogsbeståndet, och därefter planterar ny skog. Men skogar med olika arter, storlek, ålder på träden borde ha en bättre motståndskraft, än de mer lika bestånd som skapas efter kalhyggena. En alternativ metod är hyggesfritt skogsbruk som tillämpar selektiv avverkning, förlitar sig på naturlig föryngring och därmed orsakar mindre störningar på ekosystemet. Vi planerar att använda våra satellitbaserade kartor för att studera hur motståndskraften mot extremväderhändelser skiljer sig åt i bestånd för dessa två skogsbruksmetoder. Förutom skogar är våtmarker viktiga ekosystem eftersom de motverkar klimatförändringar, skyddar unik biologisk mångfald, fungerar som naturliga filter genom att ta bort föroreningar och överskott av näringsämnen, förhindrar spridning av skogsbränder, samt fungerar som buffert mot översvämningar och torka. I Sverige har stora mängder våtmarker dränerats, och dessa har även stora utsläpp av växthusgaser. Återvätning av dränerade våtmarker har därför hög prioritet i Sverige, men vår förståelse av effekterna av denna återvätning på ekosystemets motståndskraft i det större landskapet är fortfarande ofullständig. I detta projekt skall vi använda våra kartor för att studera hur motståndskraften mot extremväderhändelser har förändrats i områden med återvätningsprojekt. Detta projekt skall genomföras av forskare vid Lunds och Köpenhamns Universitet. Men vi kommer ha ett nära samarbete med partners vid Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Kommuner och andra intressenter under planeringen av projektet.
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2024/01/012026/12/31

Samarbetspartner

Finansiering

  • FORMAS, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning