Runstenar i landskapet

Runstenars plats i landskapet är en nyckel till förståelsen av vad dessa monument haft för betydelse och vad man velat åstadkomma med att utföra dem. Genom att studera deras placering i landskapet ges en bättre förståelse för det sammanhang där den språkliga texten har formulerats. Avsikten med projektet är att studera varför runstenar restes där de restes och hur de upplevdes.

Forskning rörande runstenar har varit omfattande i Norden, men till stor del koncentrerats på texterna. Runstenars plats i landskapet är dock en nyckel till förståelsen av vad dessa monument haft för betydelse och vad man velat åstadkomma med att utföra dem. Genom att studera deras placering i landskapet ges en bättre förståelse för det sammanhang där den språkliga texten har formulerats. Vanligtvis har man undersökt runstenarnas läge i förhållande till gravar, vägar och gränser. Runstenar och brobyggande har också undersökts, liksom runstenarnas förhållande till kyrkor. Också det viktiga förhållandet till bebyggelse och sociala skikt i samhället har behandlats. Avsikten med föreliggande projekt är att på mikronivå studera varför runstenar restes där de restes och hur de upplevdes i landskapet, allt för att belysa deras plats och funktion i det dåtida fysiska och mentala landskapet. Studieobjekt är runstenar i Tiohärads lagsaga i Smålands inland. Projektet genomförs i samarbete med docent Per Stille, Institutionen för Språk och Litteratur, Linnéuniversitetet. Arbetet kommer att genomföras med hjälp av arkeologiska undersökningar, språk- och landskapsanalyser samt studier av historiska kartor.