Samhällelig beredskap i en föränderlig tid – att balansera förmåga att hantera det väntade och det oväntade

Achieving a high level of societal security require actors on multiple societal levels to both plan for future crises (anticipation) and possess an ability to act in flexible ways not planned prior to the crisis (adaptation). While both
are key for societal security, the anticipatory and the adaptive perspectives are often addressed in different strands of research and not given equal weight in practice. As a result of the principle of subsidiarity, Swedish
municipalities play a vital role for societal security. However, the legal requirements on municipal risk and vulnerability assessments, a pillar of Swedish crisis management, largely build on the anticipatory perspective.
For this reason, this project aims to gain increased understanding of the preconditions for adaptive behaviour by collecting empirical data, using semi-structured interviews, from municipalities about how they have adapted in
previous events. The aim is also to complement a method for risk and vulnerability assessment, previously developed by the project researchers, with assessments of the preconditions needed for strengthening adaptive capacity. This part will be carried out through an iterative process of method development in close collaboration with end-users, inspired by design research. The project will be conducted by four researchers at Lund University with more than 10 years’ experience of Swedish crisis management research. The project will last for 3 years, and be divided into 4 phases.

Att bygga upp och bibehålla en hög nivå av samhällelig beredskap och säkerhet kräver en förmåga hos aktörer på flera nivåer i samhället att dels kunna förutse och planera för framtida kriser, dels en förmåga att agera
flexibelt även utanför de planer som har tagits fram på förhand. Båda dessa förmågor är viktiga för att skapa motståndskraftiga verksamheter, men de studeras ofta inom olika forskningsfält och ges inte samma vikt i det
praktiska krishanteringsarbetet. Som en följd av närhetsprincipen har svenska kommuner en central roll för att bygga upp samhällets beredskap och kommunala risk- och sårbarhetsanalyser utgör en viktig grund. Lagkraven
på risk- och sårbarhetsanalyserna bygger dock i huvudsak på att skapa förmåga att planera för förutsägbara kriser. Problemet med detta är att möjligheten att förutse alla framtida kriser är begränsad, exempelvis på grund
av ökad komplexitet och snabba samhällsförändringar. Syftet med den första delen av detta projekt är därför att öka förståelsen för vilka förutsättningar i en kommun som leder till förbättrad anpassningsförmåga för det
oväntade. Detta uppnås genom att samla empiriska data från svenska kommuner om hur de har anpassat sig vid tidigare händelser. Denna data samlas in genom semistrukturerade intervjuer, med utgångspunkt i aktuell forskning om anpassningsförmåga. Projektets andra del syftar till att, utifrån det empiriska resultatet, komplettera den metod för risk- och sårbarhetsanalys, som forskare i projektet tidigare har utvecklat, med analys av de förutsättningar som bidrar till stärkt anpassningsförmåga i kommuner. Denna del av projektet bygger på en iterativ metodutvecklingsprocess, inspirerad av designforskning, i nära samarbete med metodens tilltänkta användare. Projektet kommer att genomföras av fyra forskare verksamma vid Lunds universitet med över 10 års erfarenhet av krishanteringsforskning. Projektet kommer att pågå under 3 år, uppdelat i 4 faser.