Vi kräver allt oftare att våra beslut skall baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. De skall med andra ord grundas i osäkra belägg, men osäkra av olika grad och skäl. Målsättningen med detta program är att analysera sådana belägg och ta reda på hur dessa på bästa sätt kan användas för det goda beslutsfattandet.
Vi kräver allt oftare att våra beslut skall baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. De skall med andra ord grundas i osäkra belägg, men osäkra av olika grad och skäl. Målsättningen med detta program är att analysera sådana belägg och ta reda på hur dessa på bästa sätt kan användas för det goda beslutsfattandet. Vi tar utgångspunkt i begreppen ”vetenskap” och ”beprövad erfarenhet”, en klassiskt svensk begreppsbildning och vi försöker på djupet förstå hur denna distinktion berikat och påverkat det offentliga beslutsfattandet.
Begreppet har i grunden påverkat svensk lagstiftning och det sätt på vilket vi hanterar risker inom miljöområdet, skapar regelverk inom utbildningsväsendet, reglerar veterinärers beslutsfattande och även socialt arbete i Sverige. Vår avsikt är att ta tillvara de erfarenheter som finns och göra jämförelser med andra begreppssystem och andra länder. De analytiska redskapen hämtar vi från samtida filosofi, samhällsvetenskap och beslutsvetenskap. I fokus står två områden: juridik och hälso- och sjukvård. Förutom att ge nya teoretiska insikter och ny empirisk kunskap är avsikten att ta fram redskap för granskning av belägg, redskap som skall ha direkt betydelse för styrning och granskning av det offentliga.
Koordinator: Sahlin, Nils-Eric
Anttila, Sten
Bruine de Bruin, Wändi
Brännmark, Johan
Davis, Alexander
Fischhoff, Baruch
Levay, Charlotta
McNeil, Barbara
Persson, Johannes
Vareman, Niklas
Wahlberg, Lena
Wallin, Annika
Sjöstrand, Eva