Searching for clinical extremes to find protective mechanisms Cardiovascular and metabolic phenotyping of individuals protected from cardiovascular complications in spite of risk factor burden or clinical disease

In spite of the fact that a number of effective drugs and technical interventions are available to prevent cardiovascular disease, cardiovascular risk still remains elevated in most treated subjects. New ideas and new ways to find effective treatment are therefore needed to improve quality of care and clinical results.
Accumulating evidence supports the observation that some individuals and patients escape major cardiovascular complications in spite of comorbidities of long duration or a considerable risk factor burden. Such escapers ("extremes") can be invited and examined for a detailed mapping of cardiovascular and metabolic phenotype, genetic profile, and biomarker patterns. In addition
advanced imaging methods can be applied on the vascular system such as ultrasound and magnetic resonance imaging (MRI).
We focus on three target groups without signs of major cardiovascular disease: (1) patients with type 1 diabetes of long duration (>40 years) from the PROLONG study without diabetic complications, (2) subjects with obesity from population-based studies (SCAPIS, Malmö Offspring Study) but with normal heart size and function, and (3) patients evaluated for renal transplantation without atherosclerosis in pelvic arteries renal on routine preoperative imaging.
The ambition is to use advanced methods to find protective mechanisms for testing and drug development, which can be translated into preventive precision medicine through future translational research and animal studies.

Nuvarande behandling för att förebygga hjärtkärlsjukdom är bred och evidensbaserad, men inte alltid effektiv. Hjärtkärlrisk kan minskas men inte helt elimineras med t.ex. blodtrycks- och blodfettssänkning. Därför behövs mer exakta riskalgoritmer för att ge rätt behandling vid rätt tid och till de som har störst nytta, s.k. precisionsmedicin. Nya vägar kan prövas för att finna nya behandlingsformer, t.ex. närmare undersökning av individer som trots långvarig sjukhistoria eller hög riskfaktorbörda ändå undgår eller senarelägger hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och andra kärlsjukdomar. Vi avser att undersöka hjärt-kärlsystemet, ämnesomsättning, genetik, biomarkörer, familjehistoria, livsstil, sociala bakgrundsfaktorer och behandlingsföljsamhet i tre kliniska modeller: 1) Långvarig typ 1 diabetes utan komplikationer inom ramen för den pågående PROLONG studien där dock hjärtkärlundersökningar saknas.
2) Friska feta individer vilka inte sjukhusvårdats för kroppslig sjukdom under
medelåldern. Dessa har identifierats i två befolkningsstudier (SCAPIS, Malmö Offspring Study) men hjärtkärlundersökning saknas delvis. Finns det feta individer med normal hjärtfunktion och normal sockeromsättning, och vad kännetecknar isåfall dessa? 3) Svår njursjukdom utan kärlpåverkan. Trots att svår njursjukdom innebär hög risk för hjärtkärlsjukdom har var sjunde njurtransplantationspatient normala blodkärl. Vi har tillgång till
datortomografi (CT) av buk- och bäckenkärl från preoperativ utredning inför
njurtransplantation bland vilka patienter utan åderförkalkning kan inbjudas för undersökning. I dessa modeller får vi information om hjärtkärlsystemets struktur och funktion, genetik, biomarkörer och bakgrundsfaktorer. De skyddsmekanismer som kan identifieras måste testas i
djurstudier, varefter farmakologiskt verksamma molekyler kan designas och prövas. Nya skyddsläkemedel skulle kunna kombineras med etablerad läkemedelsterapi - en typ av precisionmedicin som kan kallas precisionsprevention.