Sheep O'Hoy: The zooarchaeology of sails production in Late Iron Age southern Scandinavia

Introduktionen av seglet under yngre järnålder, (ca 500-750 e.Kr) ökade skeppens effektivitet och möjliggjorde sjöfarande aktiviteter på ett helt nytt sätt. Samtidigt ökade samhällets centralisering, och därmed befolkning och efterfrågan på andra varor, såsom klädestextilier. Dessa faktorer ökade behovet av ull generellt. Med detta ökade ullbehov tillkommer också en mer intensifierad och organiserad fårhållning. Får som boskap och dess innevarande råvarupotential blev alltså helt avgörande för hela det sena järnålderssamhällets utveckling, organisation och socio-ekonomiska strukturer.

På vilka sätt har ullproduktionen organiserats, och hur har en ökad efterfrågan av ull påverkat fårskötselns organisation? Hur har detta i sin tur påverkat samhällets struktur och organisation på olika socioekonomiska nivåer? Inom detta projekt kartläggs fårskötseln utifrån det djurbensmaterial som påträffats på framför allt skånska järnåldersboplatser. Syftet är att visa på den betydelse som fårskötsel fick för samhället under yngre järnålder i och med introduktionen av seglet. Förutom att ge en ökad förståelse av ullproduktionssystemet, kommer projektet även ge en tydligare bild av samhällets organisation vad gäller hur fårets sekundära produkter, ull, mjölk och kött, fördelades och spreds inom den skånska regionen.