För långsiktig hållbarhet måste det ordinära bostadsbeståndet utformas eller anpassas efter behoven hos människor som åldras såväl med som utan begränsningar i funktionsförmåga, som ofta hör till det normala åldrandet. Standarden på det svenska bostadsbeståndet är hög, men för att bostadsmiljön ska vara tillgänglig oavsett funktionsförmåga, behöver den utformas eller anpassas så att genomförande av vardagsaktiviteter underlättas. Forskningsresultat visar att tillgängliga bostäder gör det möjligt för äldre att förbli oberoende och aktiva, vilket har starkt samband med hälsa och välbefinnande. Att förbättra tillgängligheten i bostadsbeståndet är därför en förutsättning för hållbara politiska riktlinjer om åldrande i det egna hemmet, och är med tanke på den åldrande befolkningen också en fråga om folkhälsa.
Syftet med projektet är att med en ansats av aktiv brukarmedverkan utveckla simuleringsmodeller som möjliggör långsiktiga prognoser och analyser av möjliga samhällsvinster och kostnader för olika bostadsanpassningsåtgärder, strategiskt inriktade på det ordinära bostadsbeståndet. Genom att använda en
studiedesign med simuleringar kommer vi att kunna jämföra effekterna av olika åtgärdsprogram för bostadsanpassningar, i scenarion som baseras på prognoser om den demografiska utvecklingen, indikatorer på funktionsförmåga hos befolkningen, uppgifter om utformningsdetaljer som orsakar tillgänglighetsproblem och kostnader för en rad möjliga åtgärder. Med de avsedda användarnas (politiska beslutsfattare, bostadsanpassningshandläggare etc.) aktiva engagemang under hela forsknings- och utvecklingsprocessen,
kommer projektet att bidra till att tillhandahålla innovativa och kraftfulla analysverktyg, till stöd för välinformerade beslut som ytterst kommer att förbättra folkhälsan.
Projektet berör också viktiga genus- och mångfaldsfrågor, eftersom det finns betydande skillnader avseende bostadsförhållanden mellan män och kvinnor och mellan olika etniska och socioekonomiska grupper.