Fransk-svensk subsidiepolitik 1631-1795: motiv och effekter

Syftet är att studera motiv till och effekter av franska subsidier till Sverige åren 1631 till 1795. Internationell forskning visar att subsidiegivande kunde ha effekter utöver de avsedda genom att påverka allmänna opinioner, politiska och ekonomiska maktrelationer inom ett land, samt social mobilitet. Under 164 år mottog Sverige subsidier av Frankrike i mer än femtio år.

Syftet är att studera motiv till och effekter av franska subsidier till Sverige under perioden från 1631 till 1795. Vilka motiv, utöver de säkerhetspolitiska, fanns för att återkommande befästa ett beroende länderna emellan? Vilka politiska, ekonomiska, sociala eller kulturella effekter fick subsidierna i Sverige?
Subsidiesystemet var del av en krigsfinansieringspolitik för att säkra staters ställning i konkurrens med andra, och del av kungamaktens behov att stärka sin ställning mot konkurrerande maktgrupperingar i det egna landet. Internationell forskning visar att subsidiemottagande kunde ha effekter på en stat långt utöver det säkerhetspolitiska: det kunde påverka allmänna opinioner, politiska och ekonomiska maktrelationer inom ett land, samt social mobilitet. Sverige var 1631-1795 långa perioder ekonomiskt beroende av utländska resurser. I mer än 50 av 164 år mottogs franska subsidier - stundtals uppgående till 25 % av intäkterna till statsbudgeten - och den svensk-franska relationen pågick trots olika religioner, trots att Sverige gick från att vara en inflytelserik aktör i Europa till att bli en perifer stat, och trots franska revolutionen. Bägge parter hade således motiv som trotsade ideologiska skillnader, inre politiska förändringar och grundläggande maktförskjutningar i Europa. Sveriges del i det transnationella utbytet av resurser i form av subsidier, och dess betydelse för svensk inre och yttre politik, saknar en systematisk studie över lång tid.