Parlamentarismens utveckling i Västeuropa

  • Davidsson, Simon (PI)
  • Lindvall, Johannes (Handledare)
  • Teorell, Jan (Biträdande handledare)

Projekt: Avhandling

Projektinformation

Beskrivning

Avhandlingen beskriver och förklarar parlamentarismens utveckling i Västeuropa. Jag definierar parlamentarismen som ett institutionellt arrangemang där endast parlamentet kan hålla regeringen politiskt ansvarig, vilket i det västeuropeiska historiska sammanhanget innebär att statschefen saknar reellt inflytande över regeringens fortlevnad. Genom att samla data från historieforskning om parlamentens och statschefernas möjligheter att få en regering att avgå eller kvarstanna tecknar jag parlamentarismens utveckling i elva länder alltsedan parlamentens tillkomst, och lägger sedan den insamlade informationen till grund för en bayesiansk tidsserieanalys av hur förväntningarna om vem som kan avsätta regeringen förändras efter hand som fler och fler, främst lyckade men även misslyckade, avsättningsförsök kan iakttas över tid. Jag hävdar att parlamentarismen ska ses som institutionaliserad när tidigare erfarenhet ger goda skäl att tro att enbart parlamentet kan få regeringen att avgå. De beskrivande resultaten används sedan för att testa den förklarande teorin som utarbetats. Denna teori gör gällande att uppkomsten av nationella partisystem samt förändringar i partisystemens fragmentering och polarisering påverkar politiska ledares och statschefers förmåga och vilja att i praktiken upprätthålla parlamentarismen och dess kontrafaktiska utfall, maktdelning. Jag visar att partisystemens växte fram före parlamentarismen och jag använder regressionsanalys för att få stöd för min teori: ökande partisystemsfragmentering påverkar parlamentarismen negativt, medan ökande partisystemspolarisering eller ideologiska skillnader mellan partier påverkar parlamentarismen positivt upp till en viss punkt, varefter ökande partisystemspolarisering påverkar parlamentarismen negativt. Jag kompletterar de statistiska analyserna med fallstudier av fyra landperioder: Danmark från 1850-talet till 1920-talet, Belgien från 1830-talet till 1960-talet, Frankrike från 1940-talet till 1960-talet och Finland från 1920-talet till 1990-talet. Fallstudierna ger ytterligare stöd för mina argument om partisystemens betydelse. Därmed illustrerar avhandlingen hur bayesiansk tidsserieanalys kan användas för att fånga institutionell förändring och den bidrar med ny kunskap om en central västeuropeisk politisk institution.

Populärvetenskaplig beskrivning

Avhandlingen beskriver och förklarar parlamentarismens utveckling i Västeuropa. Parlamentarismen definieras som ett system där endast parlamentet, men inte statschefen, kan bestämma om regeringen ska avgå eller sitta kvar (förutom regeringen själv). Med hjälp av definitionen tecknar jag parlamentets och statschefens inflytande över regeringsavgångar ända sedan parlamentens tillkomst och fram tills idag i elva olika Västeuropeiska länder, och jag finner bland annat att parlamentarismen i många fall etablerades senare än vad den statsvetenskapliga forskningen antagit. Jag går sedan vidare och förklarar parlamentarismens utveckling genom att peka på betydelsen av de politiska partierna och relationen mellan dessa partier. Många, små och ideologiskt motstridiga partier försvårar parlamentarismens etablering och kan till och med leda till dess avskaffande genom att både partier och statschefen kan föredra ett maktdelningssystem istället. Relativt få partier, vars ideologiska skillnader är mer modesta, gynnar parlamentarismen och gör att statschefen trängs undan. Resultaten pekar på att en viss nivå av politisk meningsskiljaktighet är hälsosam och på att Västeuropas politiska utveckling varit konfliktfylld och att nuvarande institutioner inte kan tas för givna.
StatusSlutfört
Gällande start-/slutdatum2017/09/012022/10/07

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Samhällsvetenskap
  • Statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)

Nyckelord

  • parlamentarism
  • partisystem
  • Västeuropa
  • institutionell förändring