Projektet undersöker Lunds domkapitels omvandlingar från medeltiden till nutiden från att ha ansvaret för gudstjänsterna i domkyrkan och utgöra kyrklig domstol till en stiftsstyrelse av svensk typ, efter 2000 med uppgifterna reducerade till behörighetsprövning och domstol. Det för Lund speciella domkyrkorådets verksamhet fram till dess idag unika position i svenskt kyrkoliv undersöks särskilt
Projektet Lunds domkapitels och Lunds domkyrkoråds historia syftar till att belysa dessa institutioners skiftande funktioner, och till att utreda hur funktioner som tidvis tillhört domkapitlet övergått till andra organ. Domkapitlet har utvecklats i samspel med internationella skeenden och förändringar, och med det omgivande samhället.
Kapitlet kan beskrivas i termer av förändring från reguljärt till sekulärt, från katolskt till reformatoriskt, från danskt till svenskt, från statligt till enbart kyrkligt. Under medeltiden hade kapitlet betydligt fler funktioner. En av de viktigaste var ansvaret för gudstjänstlivet i domkyrkan. Efter reformationen förvaltade Lunds domkapitel domkyrkans och katedralskolans angelägenheter och ekonomi, men deltog inte i stiftets styrelse.
Efter övergången till Sverige 1658 upphävdes kapitlet 1671, då universitetet trädde i dess ställe. Teologiska fakulteten övertog vid biskopens sida stiftets styrelse. 1680 inrättades ett ”svenskt” konsistorium dömande myndighet. Detta fakultetskapitel var verksamt till 1936, då det ersattes med en övergångsform, som varade till 1970, då sambandet mellan fakultet och domkapitel upplöstes. 1989 ändrades arbetsuppgifterna. Sedan relationsförändringen mellan kyrka och stat 2000 fungerar kapitlet endast granskande och dömande.
För Lunds domkyrka finns ett särskilt domkyrkoråd, som ger domkyrkan en särställning. Orsaken är att Lunds domkyrka är den enda, som bevarat någon väsentlig del av sin medeltida jord.