Tolken - en kulturell mellanhand

Dagligen äger en mängd möten rum mellan myndighetspersoner och enskilda individer som inte talar svenska. Tolkanvändning är därmed en del av arbetet för många yrkeskategorier; socialarbetare, vårdpersonal, jurister och lärare. Kontakttolkens uppgift är att förmedla budskap vid dessa möten. Det här är en studie för att undersöka tolkens roll och tolkars erfarenheter av hur tolkade möten går till.

Tolkar får med tiden stor kunskap om hur möten mellan myndighetspersoner och individer som inte talar svenska går till. De får erfarenhet av hur människor kommunicerar. De får också erfarenhet av hur makt hanteras, vilka lojalitetskonflikter som kan uppstå samt kunskap om frågor som rör den enskildes rättigheter. Trots det är det ytterst ovanligt att en tolk tillfrågas om sin erfarenhet i den offentliga debatten. Det är också ovanligt att tolkar ingår i utredningar som rör frågor om exempelvis rättssäkerhet, integration eller diskriminering.

Det finns idag sparsamt med forskning på området och därmed lite kunskap om den nyckelposition tolken har i integrations- och kulturskapande skeenden. Framförallt har tolken en viktig roll i att ge enskilda människor möjlighet att lägga fram sitt ärende och få sin sak prövad på ett korrekt rätt sätt. Tolken ska också hjälpa läkare, sjuksköterskor, lärare, polis etcetera att genomföra sina arbetsuppgifter på ett adekvat sätt i förhållande till personer som inte talar svenska. Det betyder att en icke professionell tolk sätter rättsäkerheten ur spel.

Med olika kvalitativa metoder är syftet med det här projektet att undersöka hela fältet tolkning, från utbildning, förmedling, upphandling till enskilda personers erfarenheter. Framför allt görs detta utifrån tolkars perspektiv och erfarenheter, men också utifrån tolkanvändarnas perspektiv, det vill säga enskilda som inte talar svenska och användare inom olika yrkesgrupper.