Sambandet mellan socioekonomiska determinanter för ohälsa och barnövervikt. En kvalitativ, kulturanalytisk studie.

Inom barnhälsovården görs försök med familjebaserade insatser för att komma till rätta med barns övervikt och förebygga fetma. Syftet med projektet är att studera hur mötet mellan vårdpersonal och familjer med olika bakgrund påverkas av kulturellt färgade föreställningar och ideal. Hur framställs och förstås problemet barnövervikt? Hur uttrycks svenskhet, etnicitet och klass i dessa möten?

Utifrån ett modernt, västerländskt kroppsideal framstår fetma i allmänhet och barnfetma i synnerhet som en avvikelse och ett allvarligt samhällsproblem. Frågan är vilken typ av problem och vems? Det råder delade meningar om fetma ska betraktas som en sjukdom eller som konsekvensen av en viss livsstil och om det är ett hälsoproblem eller ett utseendeproblem. Går fetma att förebygga och är det i så fall samhällets eller individens ansvar att så sker?

Historiskt sett har övervikt kopplats till bristande moral och underklass. Föga förvånande omtalas 2000-talets så kallade barnfetmaepidemi ofta som en klassfråga där socialt och ekonomiskt utsatta grupper antas vara värst drabbade. Produkter som läsk och chips och aktivieteter som TV-tittande och datorspelande framställs som roten till det onda. Beskrivningen av dessa företeelsers farlighet är färgade av kulturella föreställningar om klass och etnicitet.

Syftet med det här projektet är att ur ett kulturanalytiskt perspektiv undersöka på vilket sätt mötet mellan vårdpersonal och familjer med olika bakgrund präglas av kulturella föreställningar och ideal. Hur beskrivs problemet barnfetma? Hur ser personalen på familjernas livsstil? Hur förhåller sig familjerna till vårdpersonalens sätt att gripa in? Dessutom analyseras hur svenskhet, etnicitet och klass utövas i dessa möten.