Om kvinnors villkor i det antika Rom med fokus på reproduktiv hälsa

Romerska kvinnor från århundradena kring vår tideräknings början är i stort sett osynliga för oss. Möjligheterna att genom antika källor få en uppfattning om deras reproduktiva hälsa och den socioekonomiska betydelsen av denna hälsa är små. Jag försöker därför dra slutsatser om den genom analogier med några afrikanska u-länder, vars sociala och ekonomiska struktur har vissa likheter med Roms.

Det förefaller oss självklart att reproduktion är en förutsättning för ett samhälles fortlevnad och ett mått på dess sociala och ekonomiska förmåga. Att kvinnors hälsa - och därigenom också barnens - är grundvalen för reproduktion är lika självklart. Lagar som uppmuntrade barnafödande, gravinskrifter där sorg över ett dött barn eller en död hustru uttrycks, fördömande av abort,litterära bevis för förtvivlan över kvinnors död i barnsäng och, inte minst, läkares försök att ge råd om graviditet, förlossning, amning och barnavård visar oss att åtminstone elitens människor i antikens Rom också var medvetna om detta.
Det är däremot svårt att genom antika källor få en uppfattning om vilken inställning och medvetenhet de män och kvinnor som inte tillhörde eliten och som inte efterlämnat några dokument hade.
Mitt projekt innebär, att jag försöker dra slutsatser om det klassiska Rom genom att jämföra med några av dagens afrikanska länder, vars sociala och ekonomiska struktur har vissa likheter med Roms. Jag måste naturligtvis beakta kulturella skillnader, men så mycket av kvinnors reproduktion är opåverkad av tid och rum att jag tror jämförelsen är möjlig. Däremot förväntar jag mig inte att kunna dra några absoluta slutsatser av den.