Projektinformation

Beskrivning

De intakta tropiska skogarna har under de senaste 30 åren stått för ett uptag av cirka 10% av de utsläpp av koldioxid som mänskligheten har orsakat.Tropiska skogar i Afrika har bidragit med cirka hälften av detta upptag, som till största delen beror på effektivare fotosyntes på grund av den ökade koldioxidkonentrationen i atmosfären.

De intakta tropiska skogarna har under de senaste 30 åren stått för ett uptag av cirka 10% av de utsläpp av koldioxid som mänskligheten har orsakat. Tropiska skogar i Afrika har bidragit med cirka hälften av detta upptag, som till största delen beror på effektivare fotosyntes på grund av den ökade koldioxidkonentrationen i atmosfären. Enligt projektioner av hur detta upptag förväntas fortsätta under detta århundradet, så kommer det att bestå eller kanske till och med öka. Detta fortsatta upptag är en grund till de projektioner av framtida utsläppsnivåer som gör att vi kan nå 2-graders målet. Men, från undersökningar i skogar i Amazonas visar att detta upptag har minskat och det finns indikationer på att det också kan vara så i Afrika. Kunskapsnivån kring dessa minskningar är låg, men vattenstress på grund av ökade temperaturer och torkor är möjliga förklaringar. Svårigheten i att bestämma den exakta orsaken till varför träd dör av torka är en av anledningarna till att det är svårt att inkorporera detta i modeller, modeller som används för att spå hur skogarna kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Men en samsyn om att det är en kollaps i det interna vattensystemet (hydralisk kollaps) som kan vara orsaken till träddöden i tropiska skogar håller på att växa fram. På senare tid har dessa vegetationsmodeller utvecklats för att också kunna simulera hydralisk kollaps hos träd, men en stor utmaning i tropiska regnskogar är den stora biodiversitet som finns där, där antalet arter kan uppgå till flera tusen. Träd kan försöka motverka vattenstress genom att förstärka sitt vattenförsörjningssystem, som till exempel att helt strypa vattentransporten eller genom att fälla löv under en torka. Ett annat är elternativ är att chansa på att de inte kommer att genomleva en fatal torka under deras livstid. Dessa val kommer att tillsammans med andra strategier bestämma en individs förmåga att klara sig på en plats, det är denna spridning i strategier som ger en stor diversitet i funktionella strategier för att klara stress. Att kartlägga och förstå sig på dessa strategier och hur och när de samexisterar är en stor utmaning som behövs för att kunna spå hur de tropiska skogarna kommer att klara av framtida klimatförändringar.I detta project så kommer vi att använda en världsledande vegetationsmodell, som nyligen har implementerat en banbrytande representation av vattenförsörjningssystem i, för att studera vidden av de strategier som finns representerade hos tropiska träd i Afrika samt hur dessa strategier samspelar och ger oss de skogar vi har, med ett speciellt fokus på kolupptag. Vi kommer att utöka förståelsen för hur olika avvägningar kan manifesteras genom trädens strategier som har utvecklats på global nivå med kunskap som är lokalt förankrad in fältförsök som bedrivs i Rwanda, och ta in denna kunskap i vegetationsmodellen. Dessa försöksstationer täcker en nederbörds- och temperaturgradient som är tänkt att gynna olika strategier och kombinationer av strategier. Vi kommer att utvärdera modellen med mätningar av enskilda träd samt försöksytor längs ovan nämnda gradient. Vi kommer också att använda modellen som ett virituellt laboratorium för att studera hur förändringar i klimat kan komma att påverka både hur individuella träd samt bestånd påverkas. Dessa insikter kommer sedan att användas för att skala up och studera hur klimatförändringarna kan tänkas påverka den funktionella diversiteten i Afrikanska tropiska skogar, och främst då hur deras förmåga att lagra kol kommer att påverkas. Att bättre kunna uppskatta denna kolsänka är av stor betydelse för mänskligheten.
AkronymFunDiCeS
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2022/01/012025/12/31

Samarbetspartner

Finansiering

  • Swedish Research Council