Tullbergska rörelsen: Striden om den skånska frälsejorden 1867-1869

Mellan 1867 och 1869 försökte hundratals människor vinna äganderätt till ett stort antal gårdar som tillhörde ett tjugotal skånska gods. De hävdade att gårdarna inte tillhörde godsen, utan att de med rätta var deras. Striden var understundom dramatisk, med mordförsök, husockupationer och skottlossningar. Den har kommit att kallas för Tullbergska rörelsen efter bondadvokaten Samuel Tullberg.

Min avhandling om Tullbergska rörelsen handlar om en bortglömda konflikt om jordäganderätt som utspelade sig i Skåne och de människor som deltog i den. Mellan 1867 och 1869 försökte hundratals människor ur de lägre folklagren vinna äganderätt till frälsegårdar som tillhörde ett tjugotal skånska gods. De hävdade att gårdarna i själva verket inte tillhörde godsägarna, utan att de med rätta var deras. Därför måste de få äganderätt till dem. Striden var understundom dramatisk, med mordförsök, husockupationer och skottlossningar. Myndigheterna måste flera gånger mobilisera soldater för att lugna ned de upprörda sinnena och hindra öppen revolt. Denna hätska strid har kommit att kallas för Tullbergska rörelsen efter f d korporalen och bondadvokaten Samuel Tullberg, som kom att bli rörelsens centralgestalt genom sin rastlösa verksamhet som sakförare å deltagarnas vägnar.

I avhandlingen analyserar jag rörelsen ur ett kulturhistoriskt perspektiv och försöker tolka rörelsens språk och handlingar. Vilka var deltagarna och varför kom de att ge sig på en hopplös strid om jordäganderätt? Hur förde de sina strider och vilka tankar bar de på om det samhälle som de levde i? Hur tänkte de när de hävdade att de skånska godsen egentligen tillhörde dem och inte de adelsätter i vars ägo de ofta hade varit i århundraden?

I avhandlingen kan jag visa på en delvis robust, delvis föränderlig folkkultur där jordens status, kungens samhällsroll och folkets rättigheter stod i centrum.