EKG-baserad hjärtålder som riskmarkör för kardiovaskulär sjuklighet

Projekt: Forskning

Projektinformation

Beskrivning

Hos patienter med hypertoni är livsstilsförändringar och följsamhet till behandling är viktiga medel för att minska risken för framtida hjärtkärlsjukdom. Ett hinder för att uppnå detta kan vara att det finns en diskrepans i verklig och upplevd risk. Ett sätt att förmedla risk till en patient kan vara att göra det genom att presentera den som en ”Hjärtålder”, vilken kan jämföras med patientens kronologiska ålder . Eftersom elektrokardiogram (EKG) förändras av både ålder och av kardiovaskulär sjukdom kan det med fördel användas för detta syfte. Med hjälp av avancerad EKG-teknik, som inte bara använder konventionella EKG-mått utan även vektorkardiografisk information och vågformskomplexitet kan det diagnostiska utbytet från EKG förbättras avsevärt. Utifrån sådan teknik har vi presenterat en metod för att uppskatta en patients Hjärtålder baserat på EKG. För friska individer fanns i medeltal ingen skillnad mellan Hjärtålder och den kronologiska åldern, medan patienter med riskfaktorer eller etablerad hjärtsjukdom hade en 7 resp. 14 år högre Hjärtålder än kronologisk ålder.
För att avgöra detta behöver en randomiserad studie göras där patienter randomiseras till att antingen få veta sin Hjärtålder eller inte. För att bedöma genomförbarheten av en sådan studie behöver en pilotstudie först göras. En sådan pilotstudie kommer att genomföras på två vårdcentraler i Kronoberg. Sextio patienter med hypertoni kommer att slumpas till att genomgå antingen rutinhandläggning eller i tillägg till rutinhandläggning också få veta sin Hjärtålder. Uppföljningsmått (t.ex. blodtryck, kolesterol, HbA1c) som ingår i klinisk rutin vid hypertoni, kommer att mätas vid studiestart samt efter 6 månader. Information om fysisk aktivitetsnivå, alkohol- och tobaksintag, kost, livskvalitet samt upplevelse att få veta sin Hjärtålder att mätas via frågeformulär. Studiedeltagarnas blodtrycksmedicinering påverkas inte av studien utan sköts som vanligt av deras ordinarie läkare, både i interventions- och kontrollgruppen.
Om pilotstudien är framgångsrik kommer en större randomiserad, kontrollerad multicenterstudie genomföras inom ett nätverk av vårdcentraler i Skåne och Kronoberg för att studera effekten av Hjärtålder på blodtrycksnivåer i samma patientpopulation.

Populärvetenskaplig beskrivning

Hjärtkärlsjukdom pågår inledningsvis utan symptom, vilket gör att sjukdomen vanligen upptäcks sent och ofta efter att exempelvis en hjärtinfarkt redan inträffat. Många av riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom är livsstilsrelaterade och därmed påverkbara. För att uppnå en förändring i riskprofilen måste individen informeras om och förstå risken för att vara motiverad att förändra exempelvis kost och/eller sin fysiska aktivitet. Ett sätt att kommunicera risk till patienten är att presentera risken som en "hjärtålder", dvs hur gammalt patientens hjärta är. Detta kan sedan ställas i relation till individens kronologiska ålder. Att uttrycka risk på det här viset är enkelt för patienten att förstå och lätt för sjukvårdspersonalen att förmedla. Om patienten är 50 år, men hjärtat 60 år kan individen förhoppningsvis motiveras att vidta livsstilsförändringar för att sänka sin hjärtålder. Eftersom EKG förändras både av ökad ålder och av hjärtkärlsjukdom kan det med fördel användas för att beräkna hjärtats ”ålder”. Vi har tagit fram en metod för beräkning av hjärtats ålder med hjälp av avancerad analys av EKG. För friska individer finns ingen skillnad mellan individens verkliga ålder och hjärtåldern, men med ökad grad av hjärtkärlsjukdom stiger hjärtåldern och är högre än den verkliga åldern.
Vi kommer att genomföra en randomiserad kontrollerad studie med patienter med högt blodtryck, i vilken hälften av patienterna blir informerade om sin EKG-baserade hjärtålder, och hälften får vanlig vård. Vår hypotes är att kännedom om sin hjärtålder kan vara ett starkt motiv för att göra hälsosamma val och att vara följsam till given blodtrycksbehandling. Vi kommer att studera effekten av denna intervention på blodtryck, blodfetter, levnadsvanor, och livskvalité. Studiens genomförbarhet kommer att undersökas inledningsvis i en mindre pilotstudie.
Kort titelHeart Age
StatusPågående
Gällande start-/slutdatum2023/03/012026/02/28

Samarbetspartner

  • Lunds universitet (huvudsaklig)
  • University of Sydney
  • Region Kronoberg
  • Center for Primary Health Care Research

Finansiering

  • Swedish Society of Medicine

FN:s Globala mål

År 2015 godkände FN:s medlemsstater 17 Globala mål för en hållbar utveckling, utrota fattigdomen, skydda planeten och garantera välstånd för alla. Projektet relaterar till följande Globala mål:

  • SDG 3 – God hälsa och välbefinnande