Detta post doc-projekt publiceras 2024 i monografin "Hela människor: Patientmötet i behandling av psykisk ohälsa från sent 1700-tal till 1924" (Makadam förlag). Projektet handlar om mötet med patienten i behandling av psykisk ohälsa. Tidsperioden är sent 1700-tal till 1920-tal, en tid som såg revolutionerande förändringar både i tolkningen och vården av psykiskt lidande. En rad behandlingstraditioner växte fram, var och en med sina egna teorier om vad sjukligheten kunde bero på och hur den skulle hanteras. Några traditioner lever kvar i dag, som allmänmedicin, psykiatri, neurologi och psykoterapi. Andra har glidit in i historiens dunkel – som animal magnetism och hypnos – men var likaväl avgörande för hur behandlingen av psykisk ohälsa skulle komma att utformas in i vår tid.
Boken belyser patientmötet från behandlarnas perspektiv. Hur uppfattade de sin relation till patienten? Hur formades deras terapeutiska ideal av spirande vetenskapliga ambitioner och av revirmarkering mot andra behandlingstraditioner? Hur såg de på sin egen roll i mötet? Hur såg de på patienten?
Den nutida behandlingen av psykisk ohälsa, och de slitningar som finns mellan olika inriktningar, har sina rötter i de traditioner som växte fram och utvecklades under 1700- och 1800-talen. De skillnader som utkristalliserade sig då, och som i grunden handlade om synen på patienten och det psykiska lidandet, har fortsatt att prägla det terapeutiska landskapet in på 2000-talet. Med sitt historiska perspektiv öppnar boken upp för diskussioner kring den ständigt aktuella frågan: Hur hjälper man bäst en människa att bli hel?
Detta post doc-projekt publiceras 2024 i monografin "Hela människor: Patientmötet i behandling av psykisk ohälsa från sent 1700-tal till 1924" (Makadam förlag). Projektet handlar om mötet med patienten i behandling av psykisk ohälsa. Tidsperioden är sent 1700-tal till 1920-tal, en tid som såg revolutionerande förändringar både i tolkningen och vården av psykiskt lidande. En rad behandlingstraditioner växte fram, var och en med sina egna teorier om vad sjukligheten kunde bero på och hur den skulle hanteras. Några traditioner lever kvar i dag, som allmänmedicin, psykiatri, neurologi och psykoterapi. Andra har glidit in i historiens dunkel – som animal magnetism och hypnos – men var likaväl avgörande för hur behandlingen av psykisk ohälsa skulle komma att utformas in i vår tid.
Boken belyser patientmötet från behandlarnas perspektiv. Hur uppfattade de sin relation till patienten? Hur formades deras terapeutiska ideal av spirande vetenskapliga ambitioner och av revirmarkering mot andra behandlingstraditioner? Hur såg de på sin egen roll i mötet? Hur såg de på patienten?
Den nutida behandlingen av psykisk ohälsa, och de slitningar som finns mellan olika inriktningar, har sina rötter i de traditioner som växte fram och utvecklades under 1700- och 1800-talen. De skillnader som utkristalliserade sig då, och som i grunden handlade om synen på patienten och det psykiska lidandet, har fortsatt att prägla det terapeutiska landskapet in på 2000-talet. Med sitt historiska perspektiv öppnar boken upp för diskussioner kring den ständigt aktuella frågan: Hur hjälper man bäst en människa att bli hel?