Mot ett mer hållbart skogsbruk – Hur skogars potentiella klimatnytta påverkas av olika skogsskötselsystem

Behovet av att snabbt möta nationella klimatmål har lett till ett ökat intresse av att diversifiera skogsskötseln i de nordiska länderna. Brist på aktuell forskning på klimat- och miljöeffekter av alternativa skogsskötselmetoder gör det svårt att utvärdera effekterna av ett sådant skifte i skogsskötseln. Trakthyggesbruket leder till likåldriga bestånd som kan skötas rationellt och kostnadseffektivt men där minskad biodiversitet, risk för ökad näringsutlakning och höga emissioner av växthusgaser under hyggesfasen är potentiella problem. Hyggesfria skötselmetoder kan leda till skogar med varierande artsammansättning med träd i varierande ålder och där själva skogsskötseln leder till mindre störningar av ekosystemet. Hyggesfria skötselmetoder lämnar markvegetation och träd som direkt kan utnyttja resurser i form av näring, ljus o.s.v. efter skörd men det är fortfarande i det närmaste okänt hur det påverkar kolinlagring i hela ekosystemet och hur flödena av växthusgaser mellan ekosystem och atmosfär påverkas över tid. Det finns också stora osäkerheter kring hur hyggesfritt brukade skogar står emot sjukdomar, insektsangrepp och extrema väderhändelser i ett framtida klimat. De här osäkerheterna kring klimatnyttan av hyggesfria skötselmetoder gör det svårt att utvärdera vilken effekt ett skifte i skötselmetoder får för nationella klimatmål.

Det här projektet syftar till att fylla viktiga luckor i vår kunskap kring klimatnyttan av hyggesfritt skogsbruk och kan bidra till kunskapsbaserade beslut kring skogsskötsel som upprätthåller skogars virkesproduktion, ökar totala klimatnyttan och samtidigt minimerar negativa miljökonsekvenser.