Vart tog behaviorismen vägen? Social responsivitet mellan barn och vuxen, hund och människa.

Projekt: Avhandling

Projektinformation

Beskrivning

This thesis studies how humans and other social responsive animals can meet and get together as companion species and what role radical behaviorist B F Skinner’s learning theory and operant conditioning possibly can play in this.

Drawing from theories of discourse and discourse analysis, social responsivity and companion species, the thesis analyzes what happens with Skinner’s learning theory when it migrates from one educative context to another. How is it practiced, advocated, problematized or refused? What, if anything, do different discourses about children, dogs and pupils has to do with this?

Based on a variety of material, such as curricula for the elementary school in Sweden, newspaper articles and debates, official reports of The Swedish government, textbooks, lectures, blogposts and special courses for on the one hand parents with young and demanding children and on the other dog owners, the study examines and uncover various conceptions of Skinner’s learning theory and educative relations based on operant conditioning.

It proves that there are distinct differences in how the theory is understood and described. In some contexts it is rejected because it is said to be old, outdated and associated with hierarchical relations, use of punishment and control. In other contexts there can be completely different discourses about the learning theory: some talks about it as to wimpy and ingratiating and therefor useless for anyone that wants to establish educative relations based on fixed rules and clear boundaries, other has experienced it as a strong, liberating and even empowering method for establishing relations between humans and dogs, where both parts can and are supposed to take initiatives.

By making this contradictory conceptions and apprehensions visible, and intelligible, the study also aims to destabilize the use of what can be described as straw man arguments in the educational debate about operant conditioning and Skinners learning theory.

Populärvetenskaplig beskrivning

Hur kan det komma sig att metoder byggda på den radikala behavioristen B F Skinners inlärningsteori uppfattas som nya, mjuka, positiva och interaktiva när de används för att uppfostra och träna hundar, men som förlegade, hårda, negativa och hierarkiska vid uppfostran och utbildning av barn?
Med den frågan som utgångspunkt undersöker jag vad som händer med Skinners inlärningsteori när den migrerar från en uppfostrings- och utbildningskontext till en annan. Jag lyssnar till en polishundstränare, analyserar en tidskriftsdebatt om behavioristiska metoder i skolan, funderar över konsekvenserna av att se barn och vuxna, hundar och människor som huvudsakligen lika eller som huvudsakligen olika, spårar dolda behavioristiska tankegångar i svensk skolundervisning och deltager i två utbildningar på behavioristiskt inlärningsteoretisk grund: den ena av blivande hundinstruktörer, den andra av blivande föräldrautbildare.
Jag återvänder dessutom till B F Skinners egna texter. Vad var det egentligen han försökte säga, mannen som har liknats vid en grobian och anklagats för allt från råttpsykologi till fanatism och psykisk barnmisshandel?
Resultatet är en avhandling i utbildningsvetenskap som i en essäistisk stil och med stöd av både Michel Foucaults diskursteori och George Herbert Meads och Johan Asplunds socialpsykologi undersöker och utmanar diskurser om lärande relationer på radikalt behavioristisk grund.
Kort titelVart tog behaviorismen vägen?
StatusSlutfört
Gällande start-/slutdatum2012/09/012019/04/26

Ämnesklassifikation (UKÄ)

  • Utbildningsvetenskap
  • Sociologi

Fria nyckelord

  • Barn Hund Behaviorism Skinner Foucault Uppfostran Utbildning Johan Asplund Inlärningsteori Donna Haraway Companion species